Astra Zenecas VD David Brennan hade rätt fina siffror att bjuda på när delårsrapporten släpptes på torsdagen. Försäljningen steg med 7 procent i fasta växelkurser till 62,3 miljarder kronor. Rörelsevinsten var upp 15 procent till 26,5 miljarder kronor. Per aktie var vinsten 13,90 kronor, vilket var högre än väntat men delvis en effekt av tillfälligt lägre skattebetalningar. Ändå höjde koncernen sin prognos för helåret till en vinst mellan 44 och 46,20 kronor.

Försäljningen spås däremot inte bli bättre än väntat på grund av svårare jämförelsetal framöver och patentutgången för Astras cancerpreparat Artimidex under sommaren.

Mot bakgrund av tillväxten och prognoshöjningen framstår Astras värdering som väldigt låg. Aktien handlas till mellan 7 och 7,3 gånger årets vinstprognos. Det är inte bara lågt jämfört med resten av börsen, som ligger på det dubbla, utan även 30 procent lägre än de andra läkemedelsjättarna värderas. Bakgrunden till det är att Astra står inför särskilt besvärande patentutgångar. Fram till 2014 försvinner ensamrätten att sälja preparat som antipsykotikan Seroquel (substanspatent), astmamedlet Symbicort och andra produkter som just nu drar in så mycket som halva koncernens omsättning.

Det är ingen unik situation i Astra Zenecas historia. Vid fusionen av bolagen 1999 var förutsättningarna rentav ännu sämre med 55 procent av försäljningen inom preparat vars patent löpte ut de kommande fem åren. Trots det lyckades Astra växa rejält det kommande decenniet. En skillnad mellan nu och då är att Astra lyckats dåligt med att forska fram nya potentiella storsäljare på sistone.

I samband med bokslutet lade David Brennan fram en plan för att ta Astra igenom den tuffa perioden fram till 2014. Ett av de bärande inslagen är en kraftfull försäljningssatsning på de preparat som fortfarande är patentskyddade: Crestor, Seroquel XR och Symbicort. Ser man till det första kvartalet fortsatte dessa medel att sälja bra med ökningar på 27, 13 respektive 29 procent. Den tillväxten kommer att kompensera årets patentbortfall, men det blir svårare framöver.

En annan hörnsten i Astras plan är att växa på tillväxtmarknader, som Kina, Indien, Brasilien, Turkiet med mera. Detta är något som Astra Zeneca liksom många andra läkemedelsbolag lyfter fram alltmer. Undersökningar visar nämligen att så mycket som 70 procent av branschens tillväxt kommer att genereras i tillväxtländer nästa fem år. Det beror både på att köpkraften ökar och på att vårdbehoven blir alltmer lika de i väst, magsår, högt kolesterol, astma och psykiska sjukdomar tilltar, vilket speglar Astras portfölj väl. Astra Zeneca var tidigt ute och etablerade sig i Kina och tillhör de läkemedelsbolag som har mest affärer i tillväxtländerna, 13 procent av omsättningen i fjol. Under första kvartalet steg försäljningen till dessa marknader med 19 procent.

En egenhet i många av dessa länder är att patentutgångar inte har lika negativ effekt på försäljningen som i exempelvis USA eller Sverige. Patienterna betalar i högre grad ur egen ficka och är mer trogna varumärken. Det finns ofta en skepsis mot generika som på vissa marknader haft kvalitetsproblem. I väst står det offentliga för en stor del av utgifterna och pressar därför på hårt för att få patienterna att gå över till generika vid patentutgångar. Frågan är hur hållbar den här fördelen är för tillverkarna av orginalläkemedel långsiktigt, men just för stunden finns litet som tyder på ett generellt trendbrott. Troligen är Astra Zeneca position på tillväxtmarknaderna underskattad av börsen.

Den tredje pusselbiten för att öka omsättningen fram till 2014 är att lansera nya storsäljare och detta är Astra Zenecas akilleshäl. Inga avgörande händelser finns att rapporter från det första kvartalet. Senare i år väntas dock nyheter kring blodproppsmedicinen Brilinta som kommer att bli viktiga.

Förutom sina tillväxtinitiativ arbetar Astra Zeneca med att minska kostnaderna. Ett stort omvandlingsprogram ska sänka dessa med 14 miljarder kronor 2014 vilket beräknas kosta mellan 14 och 15 miljarder fram till dess. I Sverige har exempelvis beslutas om stängning av enheten i Lund vilket berör 900 anställda. I första kvartalet togs dock 0,7 miljarder i omstruktureringskostnader, men nivån kommer att stiga under resten av 2010. Astras vinstprognoser är exklusive dessa kostnader. De ordinarie kostnaderna hölls i schack under första kvartalet även om bruttomarginalen försvagades 1,4 procentenheter till 81 procent. Rörelsekostanderna sjönk 1 procent och FoU-kostnaderna med 6 procent.

Sammantaget var Astra Zenecas kvartalsrapport godkänd men vi kan ändå konstatera att aktien ger upp lite av torsdagens uppgång under fredagen och att ett par analysfirmor dragit ned riktkurser och rekommendationer för aktien. Misstroendet mot Astra är kompakt. Till dagens låga värdering är det lockande att gå mot stömmen och köp aktien. P/e-talet är som sagt bara 7. Koncernen lovar dessutom att minst behålla fjolårets utdelning (16,84 kronor) framöver vilket ger en direktavkastning på 5,3 procent. David Brennans överbryggningspolitik under de svåra patentåren fram till 2014 känns rimlig.

Det är nog inte fel att ha Astra i en långsiktig portfölj men svårare att se vad som kan driva upp aktien i det kortare perspektivet. Koncernens PR-insatser för att lyfta fram potentialen i tillväxtmarknaderna har inte imponerat på börsen. Det har inte kommit några viktiga positiva besked från forskningslabben. I bakgrunden lurar den försenade patenträttegången kring Crestor i USA. Ett bakslag där ligger inte i Astras planer och skulle sänka aktien rejält. Besked väntas i sommar. Vårt tips för de kommande 3 till 6 månaderna är att fortsätta att vänta med aktien.