Orsaken är givetvis bolagets konjunkturkänsliga verksamhet och dess relativt stora exponering mot den svaga nordamerikanska marknaden.

2007 var ett intensivt år för Volvokoncernen, med bland annat flera stora förvärv som på sikt medför en stark närvaro på tillväxtmarknaderna i Asien. Verksamheten vilar nu på ett starkare globalt fundament och tillväxten i Östeuropa och Asien väger upp den svaga utvecklingen i Nordamerika.

Efter förra årets förvärv av Nissan Diesel, den kinesiska anläggningsmaskinstillverkaren Lingong och Ingersoll Rands division för anläggningsmaskiner har Volvo nu 15 procent av intäkterna i Asien. Här finns flera viktiga tillväxtländer, med framförallt Kina som världens största lastbilsmarknad. Även i Indien är potentialen stor och en avsiktsförklaring med indiska Eicher Motors om ett samarbete inom lastbilar och bussar finns.

På kort sikt är dock Europa och Nordamerika fortfarande de viktigaste marknaderna för Volvo, vilket hämmar aktiekursens utveckling. Bolagets största problem har varit lönsamheten. Medan Scania stoltserar med en rörelsemarginal på drygt 16 procent har Volvo endast mäktat med en genomsnittsmarginal på 6,7 procent de senaste fem åren. Till bilden hör att Volvos lastvagnsverksamhet är mer än tre gånger så stor som Scanias mätt i antal fordon.

En stor del av Volvos lönsamhetsproblem kommer från affärsområdet Anläggningsmaskiner, som står för en femtedel av intäkterna. På de flesta håll i världen är efterfrågan väldigt stark och Volvos tillverkning är hårt ansträngd efter att ha slagit i kapacitetstaket.  Nu lovar ledningen att affärsområdet ska ses över.

Samtidigt är dollarkursen på väg uppåt och i takt med att efterfrågan från industrin dämpas kommer produktionen att flyta i en jämnare och kostnadseffektivare takt, vilket ger en fin potentiell uppsida i form av högre vinstmarginaler framgent. Detta tillsammans med Volvos låga värdering på börsen gör att vi ser positivt på aktien.

Rekommendationen på 3-6 månaders sikt är Köp.