Om man ser till förhandsdiskussionerna inför Nordeas rapport så var det inte så mycket som stack ut, möjligtvis med undantag för lite mer oro kring kreditförluster än för övriga banker. Och mycket riktigt var det inte heller någon dramatisk rapport för årets tredje kvartal.

Rörelseresultat och räntenetto var lite svagare än väntat och kreditförlustnivåerna lite bättre. Rörelseresultatet landade på 1 021 miljoner Euro mot väntade 1 026 miljoner och räntenettot 1 386 miljoner mot väntade 1 392 miljoner. Sammantaget var det en rapport som lutade åt det svagare hållet.

Detta lugn är lite symptomatiskt för bolaget, på gott och på ont. Nordea uppger att intäkterna har lägst volatilitet bland de nordiska jämförelsebolagen (något som även Handelsbanken hävdar om sina intäkter, om än under en annan tidsperiod).

Till stor del kan man nog tillskriva denna stabilitet till bankens stora geografiska spridning. Utlåningsportföljen är jämnt fördelad mellan Sverige, Finland och Danmark med ungefär en fjärdedel vardera och en något mindre andel på 18 procent mot Norge. Återstoden är hänförligt till Polen, Baltikum och Ryssland.

Men baksidan av myntet med stabil intjäning är att det sällan blir överraskningar åt det positiva hållet heller. Avkastningen på eget kapital har varit stabil sedan 2009 liksom K/I talet (kostnads/intäktskvoten) och med en sådan stabilitet är det lätt att man kanske framför allt ser detta som en utdelningsaktie. Och det på goda grunder, direktavkastningen tangerar fem procent vilket är mycket bra, särskilt om man ser ränteplaceringar som alternativ. Och kanske är det just för att direktavkastning är en viktig parameter som det spekuleras en del i riktningen för denna just nu.

I dagsläget skiftas drygt hälften av vinsten ut till aktieägarna i form av utdelning vilket är i linje med SEB och Handelsbanken. Men efter att Swedbank slog på stort och höjde utdelningsandelen till hela 75 procent så kan man givetvis spekulera i om inte någon av de andra bankerna kan följa efter.

Med starka balansräkningar så är det möjligt. Men kapitalkraven skärps samtidigt som det nog fortfarande skulle ses som en smula osmakligt att ösa pengar på aktieägarna blott ett par år efter att bankerna tvingats till nyemissioner och ses som ganska sårbara vid en ny finansiell kris. I Sverige hotar exempelvis en bolånebubbla och hög skuldsättning hos hushållen, utöver de internationella problemen. Så banken lär vara försiktig med ett sådant drag ännu en tid och att köpa aktien på spekulation ter sig vådligt.

Ser man till värderingen så ligger Nordea lägst av de fyra storbankerna sett till p/e-tal och bokfört värde. Till en aktiekurs på 81 kronor värderas aktien till ett p/e-tal på 10,3 baserat på nästa års förväntade vinst. Värderingen i relation till bokfört värde är 1,2. I någon bemärkelse är den låga värderingen befogad då banken har lite lägre avkastning på eget kapital, 11,2 procent hittills i år, relativt konkurrenterna och balansräkningen är inte lika välkapitaliserad med en kärnkapitalrelation (tier-1) på 14,4 procent.

Samtidigt har bankens exponering mot framför allt Danmark och i viss mån även en del industrisegment (läs: shipping) i Norge just nu en högre risknivå. Kreditförlustnivån ligger på 20 baspunkter (0,2 procent) vilket kan jämföras med exempelvis Handelsbanken som hade 6 punkter i tredje kvartalet. Dock är trenden fallande och banken menar att kreditförlusterna kommer att fortsätta att minska kommande år.

Samtidigt har banken en hygglig kostnads/intäktskvot på 51 procent och ett stort räntenetto i relation till totala intäkter så det ser ut som om förutsättningarna för en bra vinsttillväxt finns på plats den dag som intäkterna går åt rätt håll för banken. Där är vi inte riktigt än. Under årets första nio månader stod intäkterna stilla, och räntenettot backade med en procent.

Men om det nu vänder som vd Christian Clausen hoppas så finns en chans att det blir lite bättre fart på intäkterna. Ska man tro på konsensus så är Nordea den bank som väntas ha bäst vinsttillväxt med råge för 2014.

Konsensusprognoserna för nästa år och 2015 pekar mot en vinst per aktie på 7,82 euro respektive 8,49 euro. Prognosen för 2014 baseras på en volymtillväxt i lånestocken på knappt 3 procent och en intäktsstillväxt på 4,7 procent. Det är högt, men också rimligt. Så trots svag lönsamhet är Nordea den bankaktie som har störst potential i vinsttillväxt.

Sedan årsskiftet har aktien stigit med 30 procent och potentialen är begränsad. Men värderingen är trots denna uppgång låg och med den höga direktavkastningen blir det, med viss tvekan, ändå en köprekommendation.