Det var välkänt att staten ville sälja delar av sitt innehav i Nordea. Men att det skulle krävas en rabatt på 5 procent jämfört med kursen dagen innan var kanske en viss besvikelse.

När Svensk Exportkredit sålde sina 3,3 procent av Swedbank i höstas krävdes en rabatt på 4,1 procent för A-aktierna. Renaults B-aktier i Volvo gick 4,2 procent under senaste kurs. Intresset för den stora Nordea-posten verkar alltså inte varit alldeles i topp.

Den naturliga reaktionen på en sådan här gigantisk insiderförsäljning är förstås negativ. Nu vet vi att staten är en rätt motvillig ägare av bankaktier och den nuvarande regeringen har dessutom en ideologisk agenda där statsägande inte står högt i kurs.

Möjligen kan man tolka försäljningen som negativ av det skälet att staten är insider i regleringsarbetet av banksektorn. Blir det riktigt tuffa regler för kapitalkraven framöver så kommer bankaktier ta stryk. Men det är ärligt talat svårt att tro på någon sådan förklaring.

Vad betyder försäljningen då för Nordea-aktien?

Den är troligen inte positiv även om man kan argumentera för att en osäkerhetsfaktor är borta på medellång sikt. Men att det skulle till extra hög rabatt för att bli av med aktierna var inte bra. Dessutom tenderar investmentbankerna tävla om att vara mest positiva till bolag där det luktar stora courtageinkomster vilket eventuellt kan förklara lite av Nordeas kursuppgång under början av året.

Nu övertas kursvården av de som fick försäljningsjobbet men det är långt ifrån säkert att de lyckas hålla Nordea under armarna på börsen. Ser vi på Swedbank och Volvos utveckling efter försäljningarna i höstas så underpresterade bägge aktierna index 1-2 månader efter att aktierna sålts ut.

Det är inte orimligt med en liknade utveckling i Nordea. För mer långsiktiga investerare kan det öppna intressanta möjligheter. Nordea handlas nu till 11 gånger årets vinst vilket vi ser som en intressant värdering.