Det går bra just nu för de fyra svenska storbankerna och samtliga redovisade starkare resultat än väntat under det första halvåret 2010. Kreditförlusterna överraskade positivt och en viktig orsak är den förbättrade situationen i Baltikum. Även om arbetslösheten är fortsatt hög och ytterligare kreditförluster är att vänta pekar det mesta på att det värsta är över för de svenska bankerna som har utlåning i regionen.

Även i Sverige ser det betydligt ljusare ut än för ett år sedan, trots oroligheterna i EU-området. Den svenska industrin är stark och konjunkturen pekar uppåt igen.

Kreditkvaliteten i Sverige har successivt förbättrats för bankerna och det mesta talar för att de totala kreditförlusterna toppade redan 2009, tvärtemot vad historiska data och Finansinspektionens stresstester indikerade.

Med en ränta som kommer att stiga framöver så kommer dessutom det viktiga räntenettot att utvecklas positivt. Under tiden har bankerna tjänat väldigt bra med pengar på att refinansiera företag som har haft likviditetsproblem under krisen.

Men allt är inte enbart positivt inom sektorn. Diskussionen som förts om reglering i branschen är ett orosmoment för storbankerna och kan leda till lägre vinster på sikt.

Det som särskilt oroar bankcheferna är förslaget om en så kallad "coverage ratio", eller på svenska "täckningsrelationen", som ska komplettera dagens kapitalkrav. Till skillnad från dagens regler, som säger att bankerna måste hålla en viss del eget kapital i förhållande till sin utlåning viktat efter risk, innebär en "coverage ratio" att bankerna måste hålla en viss del eget kapital i förhållande till sin utlåning oavsett risk.

Konkret innebär det att de svenska bankerna måste hålla lika mycket kapital i buffert när de lånar ut till en bostad i Sverige eller till ett företag i Lettland. Och med tanke på att de svenska bankerna har en betydligt högre andel utlåning till hushåll än konkurrenterna i Europa så missgynnas svenska banker relativt sett.

En annan regel som träder i kraft idag, är det sänkta bolånetaket i Sverige. Numera får man bara låna upp till 85 procent av bostadens värde, istället för 90 procent som det var tidigare. Detta är en regel som ekonomiskt sett gynnar bankerna, då resterande 5 procent kommer att kunna ges som blancolån (lån utan säkerhet), med högre räntekostnader för kunderna.  

Sammantaget händer det en hel del i branschen just nu, på både gott och ont. Man ska dock alltid komma ihåg att bankerna historiskt sett alltid har lyckats hitta andra vägar för att kunna bibehålla de oligopolvinster som man drar in år efter år. Vad är det som säger att man inte lyckas även denna gång?

Nordea är den bank som det pratas mest om i media just nu. Banken är Nordens största och har en tradition av att generera god avkastning för sina aktieägare. Den totala utlåningen till allmänheten är för närvarande cirka 2 800 miljarder kronor och de totala tillgångarna uppgår till 5 250 miljarder kronor.

Nordea gjorde en rörelsevinst på närmare 15 miljarder kronor under det första halvåret 2010, vilket var något lägre än samma period 2009. Banken räknar dock med att kreditförlusterna ska hamna lägre än fjolårets när året summeras.

Man har successivt flyttat fram sina positioner i Norden och tagit marknadsandelar när konkurrenter som Swedbank och SEB snarare haft fokus på att lösa problemen i Baltikum. Nordea har en väldigt liten del av utlåningen i regionen och är tillsammans med Handelsbanken den bank som har klarat finanskrisen bäst.

Det viktiga räntenettot låg på 22,8 miljarder kronor under det första halvåret, vilket var 7 procent lägre än 2009, men banken räknar med att stärka räntenettot i takt med att styrräntorna successivt stiger framöver.

Provisionsintäkterna har däremot klarat sig riktigt bra under hela krisen och har på senare tid till och med ökat. Kostnaderna har hållits på samma nivå som förra året och allt sammantaget har detta medfört att man nu har råd att öka investeringstakten.

I Polen satsar man åter på tillväxt och ska öppna 40-50 stycken nya kontor. I Finland ska 100 nya rådgivare anställas som ska arbeta i områden med hög tillväxt. Dessutom planeras investeringar på IT-området för att klara av de striktare regler som väntas införas för bankverksamheter framöver.

En potentiell trigger i aktien är att huvudägaren Sampo, med ordförande Björn Walhroos i spetsen, gärna vill se en strukturaffär inom banksektorn. Sampo sitter med 20,6 procent av rösterna i Nordea, följt av svenska staten med 19,8 procent.

Staten har länge velat sälja innehavet och nu när valet är över och aktien har återhämtat sig efter finanskrisen så kan man återuppta arbetet igen. En ny ägare kan komma att snabba på processen med en strukturaffär, särskilt om Björn Wahlroos tar över ordförandeposten i banken efter Hans Dalborg som blir 70 år snart. Den sannolikheten är hög.

Men Nordea är köpvärd även på egna meriter. Banken handlas till 1,25 gånger det bokförda värdet, vilket är något högre än Swedbank och SEB, men klart lägre än Handelsbankens 1,6 gånger bokfört värde.

P/e-talsmässigt värderas dock Nordea lägst av de fyra storbankerna. P/e-talet för 2011 års prognostiserade vinst ligger på 10,7 enligt databasen Factset. Konkurrenternas p/e-tal ligger mellan 12,5-13.

Det ger en begränsad nedsida på nuvarande kursnivå runt 70 kronor och de förhållandevis begränsade kreditförlusterna under 2009-2010 inger förtroende för att banken kan växa utan att ta för höga risker. Vi rekommenderar därför Köp i Nordea.