Kinneviks bud på portföljbolaget Metro International ligger 76 procent över genomsnittskursen under det senaste kvartalet. Men jämförelseperioden är extremt förmånlig för budgivaren efter en kraftig kursnedgång under andra halvåret ifjol.

De oberoende ledamöterna i styrelsen rekommenderar budet, som för B-aktierna ligger på 94 öre. En "fairness opinion" från Carnegie säger samma sak. Så sent som förra veckan dök en analys upp från Enskilda som i sin styckningskalkyl pekade på att bolaget var värt 1,36 kronor per aktie. Går man på Enskildas linje är alltså budet snålt, men glöm då inte att det är en styckkalkyl som värderar bolaget som om alla delar skulle säljas i bitar.

Kinnevik motiverar budet med att det är bättre att vidareutveckla Metros verksamheter utanför börsen. Det vill säga att de externa aktieägarna nu har gjort sitt, bland annat i uppfinansieringen med en halv miljard kronor våren 2009.

Nu när bolaget tagit ett antal tunga strukturella grepp och skurit bort förlustbringande verksamheter så vill Stenbecksfärens investmentbolag fördela resten av tårtan efter eget huvud. Och få extra snurr på verksamheten genom att addera mer resurser och tjänster inom framför allt online-segmentet.

Förra veckans bokslut visade att Metro är på rätt väg. Vd per Mikael Jensen var "rimligt säker" på att bolaget ska nå en tvåsiffrig rörelsemarginal innevarande år. Det är ingen djärv prognos. Justerat för sålda delar i Ungern, Frankrike och Kanada uppgick rörelsemarginalen till 9,8 procent i fjol.

Tittar man på de enskilda delarna presterade Sverige 19 procents marginal och på flera tunga tillväxtmarknader gick det väsentligt bättre, exempelvis Ryssland levererade 34 procents marginal. Förbättringspotentialen på koncernnivå finns onekligen där.

Om vi antar att Metro växer med 8 procent per år från fjolårets justerade nivåer så skulle omsättningen landa på 250 miljoner euro eller cirka 2,2 miljarder kronor år 2014. Med en successiv marginalförbättring skulle bolaget kunna leverera 100 -140 miljoner kronor i nettovinst 2014.

I det läget värderas aktien, efter dagens bud, till någonstans i häradet 10-14 gånger vinsten 2014 beroende på hur man räknar på utspädningen. Det är inte billigt givet den osäkerhet som finns i antagandena. Just osäkerheten i verksamheten är betydande, vilket företagets historia onekligen visar.

Å andra sidan har många stora investmentbolag, inte minst Kinnevik, visat att de är utomordentligt träffsäkra när de går på skattjakt på sin egen bakgård.

Men betänk att konsumtionsbeteendet förändras. Det var inte länge sedan vi tyckte att gratistidningar var en nymodighet. Nu flyttar allt mer av konsumtionen in i smarta telefoner och läsplattor. De fortsatta och krävande investeringar i Metrokoncernen som Kinnevik talar om är inte tagna ur luften. En del tjänster finns förmodligen att hämta i andra Kinnevik-relaterade bolag, vilket gör budet logiskt ur köparens perspektiv.

Men om man får man vara lite raljant så är inte huvudfrågan om budet på Metro är på rätt nivå eller inte, utan vilken uppsida man har i att försöka trotsa Kinnevik genom att vägra sälja. Investmentbolaget äger redan hälften av Metro International om teckningsoptionerna räknas in.

Och det gäller att välja sina strider. Stenbecksfären har inte gjort sig känd för att vara minoritetsägarnas främste ambassadör på börsen. Budet är inte villkorat av anslutningsgrad och att nöta ut trilskande småaktieägare är inga problem för jätten.

Att slåss mot Kinnevik i ett utdraget lågaktivt budkrig är inget drömläge. I valet mellan en segdragen strid och att ta pengarna här och nu förefaller det sista alternativet mer lockande.

Vårt råd är att tacka ja till Kinneviks bud och sälja. Aktien handlas i skrivande stund på budnivån, så det är inget att vänta på.