Den här analysen publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 32 den 3 augusti. Läs mer om Börsveckan.

De svenska bankerna kämpar i en räntedriven motvind då de låga räntorna pressar framför allt inlåningsmarginalerna. Motvinden ser inte heller ut att mojna och om man till detta lägger en viss finansiell oro kring utvecklingen i Sydeuropa så är det inte så förvånande att banksektorn har underpresterat börsen i stort i år.

Under rapportperioden som passerat så har det varit en lite blandad utveckling för storbankerna där Swedbank och Handelsbanken slagit förväntningarna och fått positivt bemötande på börsen. Nordeas och SEB:s rapporter fick dock blandat mottagande. De viktigaste punkterna för bankerna är kapitalbas och räntenetto.

En kort sammanfattning av utvecklingen är att för Nordea så handlade mycket om balansräkningen där den tidigare mycket offensiva banken nu målar upp en ganska försiktig bild av sin kapitalbas vilket reser frågetecken kring framtida utdelningskapacitet.

Balansräkningen stod även i fokus för Swedbank, men då åt det positiva hållet då kapitalbasen anses solid samtidigt som räntenettot utvecklas i linje med tidigare kvartal. SEB missade förväntningarna på räntenettot men samtidigt är SEB den bank som har lägst beroende av detta och provisionsintäkterna spelar en relativt större roll än för sektorn i stort och där såg det bättre ut. Så ömsom vin, ömsom vatten för Handelsbankens branschkollegor.

Aktieägarna i SHB kunde dock glädja sig åt en rakt igenom solid rapport under andra kvartalet. Rörelseresultatet var bättre än väntat under andra kvartalet på 5256 Mkr att jämföra med förväntade 5122 Mkr.

Det var främst ett solitt räntenetto som stod bakom avvikelsen då räntenettot ökade med goda 4,7 procent till 7019 Mkr mot förväntade 6955 Mkr. Räntenettot är normalt en av de tyngsta posterna i bankernas rapporter och kanske än mer så i dessa tider med det pressade ränteläget.

Således var det ett styrketecken att SHB kunde öka räntenettot så pass mycket. Det var framför allt drivet av stigande affärsvolymer, samtidigt som marginalerna var i det närmaste oförändrade. En sak som skiljer ut Handelsbanken visavi konkurrenterna är de förras exponering mot den brittiska marknaden som är mycket lyckosam.

Ser man till regional utveckling för räntenettot så sjönk det något i Sverige, Norge och Finland men steg i Danmark och framför allt i Storbritannien. Det senare är en bra ekonomi att vara exponerade mot då det är ganska robusta makrodata där och i Storbritannien ökade räntenettot för halvåret steg det med hela 37 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Det var en starkt bidragande orsak till att räntenettot för första halvåret ökade med 4 procent.

Balansräkningen är solid och kapitalbasen ökade under kvartalet. Kärnprimärkapitalrelationen (tier-1) ökade till 21,3 procent (20,1) och banken uppger att det ligger inom målet givet de krav som förväntas kommande år. Handelsbanken har inte varit lika offensiva i sin syn på balansräkningen som en del konkurrenter, främst Nordea, som valt att ligga lägre i sitt mål, bland annat för att kunna föra en mer offensiv utdelningspolitik, och det lönar sig nu.

Handelsbanken står stabilt och över tiden är det en politik som kommer att löna sig snarare än att mer kortsiktigt försöka optimera kapitalstrukturen utifrån utdelningar och annat som är populärt i goda tider men som kan straffa sig i dåliga.

Det är intressant att notera att konsensusrekommendationen för Handelsbanken i princip alltid är avvakta/behåll och lika säkert är att aktien ger god avkastning över tid.

Sedan årsskiftet så har aktien släpat efter index men på 12 månaders sikt ligger den i linje med index och före konkurrenterna, och då kan man nog hävda att risken är låg i SHB samtidigt som direktavkastningen är bättre än för index.

Nordea har stigit mer i år, enligt vår bedömning mycket på förhoppningar kring utdelningskapacitet som nu ser ut att komma på skam så ett bra ”bet” är att SHB åter tar ledartröjan när året är slut.

Problemet är att aktien ofta framstår som fullvärderad men historien visar att det finns goda grunder för en generös värdering. Räknat på konsensusprognoserna väntas Handelsbanken tjäna 8,3 kronor per aktie i år och 8,7 kronor per aktie under 2016.

Till en aktiekurs på 132 kronor så motsvarar det p/e-tal på 16 och 15 för 2015 respektive 2016. I relation till bokfört värde värderas SHB till 1,9 gånger detta vilket är en premie relativt sektorn. Direktavkastningen väntas ligga på 4,7 procent i år och knappt 5 procent för 2016.

Det är riktigt bra och det finns en chans att banksektorn gör en liten comeback i år och i synnerhet SHB. Rådet höjs till Köp.