Kullagertillverkaren SKF var i vanlig ordning först ut bland de tunga industriföretagen när bolaget på tisdagen presenterade sin halvårsrapport. Med verksamhet i cirka 130 länder och slutkunder inom en lång rad olika områden brukar SKF ses som en bra vindflöjel över hur konjunkturvindarna blåser.

Det senaste dryga året är det främst signaler om Europakonjunkturen som stått i fokus för aktiemarknadens intresse. Trots flera års kräftgång i regionen svarar Europa fortfarande för knappt 45 procent av omsättningen inom SKF. Bolaget talade självt i början av året om tecken på en stigande efterfrågan i Europa, men tvingades backa på den punkten senare under våren.

Prognosen inför det andra kvartalet var en sammantaget oförändrad efterfrågan i Europa jämfört med närmast föregående kvartal. Så blev också fallet visade det sig när SKF summerade kvartalet. Någon större förbättring av efterfrågan i länder som Tyskland och Sverige har inte bolaget kunnat notera. I Spanien tycks dock läget ha vänt medan det i Frankrike är fortsatt svagt.

Överhuvudtaget tycker SKF:s vd Tom Johnstone att läget i Europa är mycket osäkert för tillfället och han noterade en vikande efterfrågan i regionen mot slutet av kvartalet från kunder inom exempelvis fordonsindustrin. Vissa områden går dock bättre och sammantaget räknar SKF även framledes med en oförändrad efterfrågan i Europa.

Bäst drag har SKF för tillfället i Asien där bolaget också satsar mycket för att stärka sin position, framför allt i Kina. Organiskt ökade försäljningen i Asien med 14 procent i det andra kvartalet jämfört med samma kvartal i fjol. Motsvarande ökningar för Europa och Nordamerika blev 1 respektive 3 procent. SKF räknar med att efterfrågan kommer att vara fortsatt bra i Asien och inte heller i Nordamerika räknar bolaget med några stora förändringar den närmaste tiden.

SKF:s marginaler och vinster pressas för tillfället något av att det är lågmarginalförsäljning som utvecklas bäst. Det späder ut rörelsemarginalen men bolaget jobbar för att motverka detta bland annat genom att höja priserna där det går. Inflationen är dock som bekant låg och acceptansen bland kunderna för höjda priser är relativt låg.

SKF har dock genomfört vissa prishöjningar och effekten av dessa kommer att bli tydligare under andra halvåret. Redan i det andra kvartalet var dock priseffekten mer positiv än väntat när det gäller försäljningsutvecklingen.

SKF:s lönsamhet står i fokus efter att bolaget i slutet av 2012 sjösatte ett stort program för att höja rörelsemarginalen och bättra på kassaflödena. Bolaget siktar på att sänka kostnaderna med 3 miljarder kronor fram till och med år 2015 och målsättningen är att nå en rörelsemarginal på minst 15 procent.

Delar av åtgärderna har dock visat sig vara lite trögare än väntat att få igenom och Tom Johnstone konstaterar i samband med halvårsrapporten att bolaget ligger lite efter plan när det gäller omstruktureringen av verksamheten. Vilken effekt det kan tänkas få på lönsamhet och kostnader framöver kunde han inte precisera ännu.

En av besvikelserna i den förra kvartalsrapporten var att den volymökning som SKF då noterat inte hade växlat ut i någon nämnvärt höjd lönsamhet. Sänkta kostnader och ökade volymer brukar ju annars ha en kraftigt positiv effekt på marginalerna. I det andra kvartalet ökade SKF:s volymer med 3,6 procent men rensat för engångsposter var rörelsemarginalen oförändrad jämfört med i fjol på 12,3 procent. Det var dock i linje med förväntningarna.

Överhuvudtaget avvek SKF:s andra kvartal inte från förväntningarna på något nämnvärt sätt. Före skatt landade resultatet 0,4 procent lägre än snittprognosen i SME Direkts sammanställning av analytikerprognoser. Helårsestimaten bör därför stå sig relativt väl.

Analytikerna har dragit ned sina vinstprognoser för SKF sedan den förra kvartalsrapporten, framför allt beroende på högre engångskostnader. Tillväxten i år väntas fortfarande bli stark, plus 9,5 procent, och rörelsemarginalen spås stärkas med ungefär en halv procentenhet jämfört med i fjol. Vinsten per aktie ligger i snittprognosen på 10,83 kronor i år.

Nästa år väntas tillväxten uppgå till 5,9 procent och rörelsemarginalen väntas lyfta med ytterligare en dryg procentenhet. Det växlar ut i en vinstökning på 18 procent om vi justerar för engångsposter. Vinst per aktie hamnar i snittprognosen på 13,23 kronor.

P/e-talen för de närmaste åren uppgår med de prognoserna till 15,9 respektive 13,0. Justerar vi för nettoskulden som vid halvårsskiftet uppgick till knappt 30 miljarder kronor värderas rörelsen i SKF till 10,9 gånger nästa års väntade rörelseresultat. Prognoserna för de närmaste årens utdelningar ger direktavkastningar på 3,4 respektive 3,8 procent.

SKF-aktien gjorde ett ryck uppåt under förra sommaren då det såg ut som om konjunkturen i Europa höll på att lossna. Sedan dess har både signalerna från Europa och SKF-aktien svalnat betydligt. Kursen har legat och harvat kring 170-kronorsstrecket i snart ett års tid nu och innan vi på allvar får se en förbättring i investeringsviljan inom Europeisk industri ser vi inte riktigt vad som ska få kursen att lyfta.

SKF värderas fortfarande lägst bland de större verkstadsbjässarna på Stockholmsbörsen och med sin stora Europaexponering och pågående effektiviseringar borde det vara upplagt för kraftiga vinstlyft den dag efterfrågan väl tar ordentlig fart nere på kontinenten. Ett underliggande vinstlyft på 18 procent nästa år ligger redan i korten och någon större anledning att förvänta sig positiva överraskningar utöver det ser vi inte i dagsläget.

På längre sikt känns SKF fortfarande som ett bra alternativ för den som orkar vänta in en vändning i Europa. Någon sådan ser dock inte ut att vara nära förestående och på något kvartals sikt ser vi därför inte riktigt vad som ska få aktien att bryta det senaste årets dödläge. Rekommendationen blir därför Neutral.