Det mest slående med Transatlantic är de stora övervärden som finns i bolagets balansräkning, det redovisade egna kapitalet på 1 217 Mkr är i nivå med Transatlantics börsvärde på 1 201 Mkr. Per aktie blir det ett eget kapital på 43,6 kronor och då finns det dessutom enligt Transatlantics egna värderingar övervärden i fartygsflottan på cirka 40 kronor per aktie, totalt 83,6 kronor alltså. Även om man tar detta med en nypa salt så ser Transatlantic ut att handlas med en rejäl substansrabatt. Detta är troligtvis också anledningen till att bolaget har återköpt 2,5 procent av aktierna över Stockholmsbörsen det senaste året till en genomsnittlig kurs på 47,4 kronor samtidigt som bolaget har en nettoskuld på 822 Mkr, idag står aktien i 43 kronor.

Den senaste tidens dollarnedgång påverkar rederibranschen negativt då tonnaget oftast prisätts i dollar på marknaden. Även om spotpriset justeras i enlighet med dollarns kursrörelser så ligger gamla kontrakt och löper som avtalades till betydligt högre dollarkurser.

Transatlantic påverkas också genom sin Atlantdivisionen som består av fartyg som går i trafik mellan Europa och Nordamerikas östkust. Transporterna består huvudsakligen av pappersprodukter. Dollarförsvagningen skapar obalanser i trafiken mellan de två kontinenterna då den har förskjutit konkurrenskraften för skogsindustrin vilket leder till att allt större volymer skeppas från USA samtidigt som den europeiska exporten av skogsprodukter minskar. Att köra fartyg som inte är fullastade är förödande för ett rederis lönsamhet och Transatlantic försöker ersätta den europeiska skogsexporten med andra typer av laster som fartygen kan frakta.

Atlantdivisionen ingår i Transatlantics affärsområde industriell sjöfart som delats upp i Atlant- och Europadivisionen. Den övervägande delen av verksamheten inom industriell sjöfart bedrivs på långa kontrakt. Europadivisionens verksamhet består av containertrafik, bulktrafik (fartyg som transporterar sin last opaketerad direkt i skrovet) och feedertrafik (trafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg). Europadivisionen stod med en omsättning på 1 257 Mkr för hälften av Transatlantics omsättning och vinstmarginalen på 4,8 procent är betydligt bättre än Atlantdivisionens 2,8 procent.

Transatlantics andra affärsområde är den höglönsamma verksamheten, offshore/isbrytning, som bedrivs i ett norskt joint venture bolag som är hälftenägt av Transatlantic. Verksamheten består av kombinationsfartyg och ankarhanteringsfartyg för offshoreindustrin. Målsättningen är att låta hälften av flottan gå på längre kontrakt och andra hälften på spotpris. Kombinationsfartygen har långa isbrytarkontrakt som ger säkra intäkter under vinterhalvåret medan fartygen resterande tid kan användas inom offshoreindustrin för ankring och bogsering av oljeriggar. En strategi som känns riktig och efterfrågeläget inom offshoreindustrin är högt tack vare det rusande oljepriset. Affärsområdet omsatte ifjol bara 359 Mkr att jämföra med koncernens omsättning på 2 530 Mkr. Trots det stod affärsområdet för över 70 procent av Transatlantics operativa resultat på 281 Mkr tack vare en vinstmarginal på 64 procent. Transatlantic kommer också att expandera verksamheten framöver, man har påbörjat bygget av två ankarhanteringsfartyg och beställt ytterligare två fartyg.

Rederiverksamhet är i högsta grad konjunkturkänsligt då branschen påverkas av aktiviteten i världsekonomin. Samtidigt har branschen de senaste åren gynnats av de strukturella förändringar som globaliseringen har medfört och offshoreverksamheten drivs huvudsakligen av oljepriset som verkar förbli högt, något som även påverkar rederiernas bränslekostnader.

Det stora hotet inom några år är framförallt ett överutbud av tonnage som kraftigt sänker priserna. Alla varv går idag för högtryck och har ordrar för flera år framöver. Historiskt har branschen en lång historia av cykliskt beteende där hög lönsamhet leder till större investeringar i nya fartyg vilket brukar resultera i att man till slut bygger sönder marknaden och skapar ett överutbud av tonnage. Inom industriell sjöfart bedömer Transatlantic att deras fartygstyper inte är prioriterade vid nybyggen vilket ska begränsa hotet. När det gäller offshoreverksamheten med ankarhanteringsfartyg kommer den globala fartygsflottan dubblas inom några år. Samtidigt bedömer Transatlantic dock att efterfrågan kommer öka till följd av ett stort antal nybyggen av offshoreriggar och prospekteringar av nya offshorekällor vilket gör att marknaden kommer vara fortsatt god.

Under 2008 tror Transatlantic att industriell sjöfart kommer leverera ett starkare resultat. Offshoremarknaden har också varit stark hittills under 2008 och affärsområdet offshore/isbrytning väntas ha en fortsatt hög intjäning även om Transatlantic flaggar för att det är osäkert om 2007 års rekordsiffror kan uppnås.

Vi bedömer med dessa förutsättningar att Transatlantic idag handlas till p/e 5-6 och har en direktavkastning på 5,8 procent. Billigt, särskilt med tanke på Transatlantics substansvärde. Ett problem är dock att andrahandsvärdet på fartyg drivs av tonnagepriset. Om tonnagepriserna på sikt sjunker påverkas därmed även substansvärdet negativt.

Dagens värdering speglar den osäkerhet som alltid präglat börsens syn på rederier med volatila tonnagepriser och en stor osäkerhet när det gäller den framtida intjäningen. Men om man ser investeringen på lite sikt så går det inte att komma ifrån att det ser rätt billigt ut.