Det finns en rad olika riskjusterade avkastningsmått. Måttet informationskvot är okänt för de flesta. Men måttet är bra och visar jämnheten i fondernas avkastning i förhållande till index. Ju högre informationskvot, desto bättre.

Som fondsparare vill man att ens aktivt förvaltade fond först och främst ska ge högre avkastning än index. Men man vill också att överavkastningen är jämn över tiden och inte uppnås genom att fonden lyckas riktigt bra under enstaka perioder. Det är lite som volatilitet, ju lägre desto bättre.

Ibland använder man nyckeltalet tracking error för att visa om en fond förvaltas aktivt eller passivt. En indexfond har ett väldigt litet tracking error mot index, medan en aktivt förvaltad fond har ett större tracking error. Aktiv risk är ett svenskt ord för tracking error.

Informationskvoten värderar avkastningen i förhållande till den aktiva risken. Måttet beräknas genom att fondens överavkastning mot index sätts i relation till jämnheten i avkastningsskillnaderna. På finansfikonspråk dividerar man fondens alfa med dess tracking error, där tracking error beräknas som standardavvikelsen i de månatliga avkastningsdifferenserna mellan fond och index.

Placera.nu har räknat igenom alla 92 breda Sverigefonder som har funnits i tre år och beräknat informationskvoten för dem, sett över de senaste tre åren. Drygt hälften av dem, 48 stycken, har slagit index och har stigit med 7,3 procent per år i genomsnitt. De har också således en positiv informationskvot.

Högst avkastning har Cliens Absolut Aktier Sverige levererat, 13,4 procent per år i genomsnitt. Men den aktiva risken har varit hög, 14,4 procent per år, vilket är det fjärde högsta värdet bland fonderna. Det ger också att informationskvoten blir låg, 0,42, vilket placerar fonden först på 14 plats.

Carlson Sverige Koncis har stigit med drygt 12,3 procent per år de senaste tre åren. Men fondens aktiva risk var betydligt lägre, 7,15 procent, vilket ger en informationskvot på 0,71. Med det kniper fonden förstaplatsen bland de 92 breda Sverigefonderna.

På andraplatsen kommer Öhman Sverigefond. Den har bara presterat en överavkastning mot MSCI Sverigeindex på 1,6 procent per år. Men den aktiva risken är mycket låg, 2,3 procent. Det ger en informationskvot på 0,7. En så låg aktiv risk skulle kunna tyda på att fonden är en så kallad index-smygare, men det behöver den inte vara. Avkastningen i en aktivt förvaltad fond kan i praktiken bli identisk som index.

Med en informationskvot på 0,56 kniper SEB Swedish Focus tredjeplatsen. Kvoten baseras på en hög avkastning, 12,7 procent per år, och en aktiv risk på 9,7. SEB har ytterligare tre fonder bland topp-10 på listan, se tabell.

Högst aktiv risk har Spiltan Aktiefond Stabil på 17 procent. Men avkastningen, sett över de senaste tre åren, ligger på 10 procent. Riskjusterat har fonden inte fått betalt för den aktiva risken och informationskvoten hamnar på låga 0,2.

Analysen visar tydligt att hög aktiv risk inte automatiskt borgar för höga avkastningar. I slutet på listan nedan finns en hel del fonder med aktiv risk på mellan 10 och 14 men med klart sämre avkastning än index. En annan slutsats som placera.nu kan dra är att ju långsiktigare man ser på en fondinvestering, desto högre aktiv risk kan man ta. Informationskvoten är ett bra mått, men ger inte hela bilden, utan ska ses som ett viktigt nyckeltal i helhetsanalysen.