Det positiva i tisdagens rapport var alltså kreditförlusterna även om dessa uppgick till hela 6,1 miljarder kronor i kvartalet. Men detta var ändå lite mindre än föregående kvartal, 6,7 miljarder, och i linje med den utveckling som bankledningen flaggat för. En viss skepsis är på sin plats. Swedbank har haft draghjälp av kronförstärkningen som sänker kreditförlusterna i Baltikum och Ukraina i kronor räknat. Men den underliggande utvecklingen ser ändå lite ljusare ut än tidigare.

Det gäller särskilt i Estland, och förstås Sverige, medan det blir alltmer tydligt att de stora problemhärdarna för Swedbank är utlåningen i Ukraina och Lettland. De lettiska bolånekunderna har exempelvis en belåningsgrad på 143 procent av sina bostäders värde efter det kraftiga prisfallet. Av kvartalets 6,1 miljarder i kreditförluster ligger de tunga posterna i Ukraina (2,3 miljarder), Litauen (1,9 miljarder) och Lettland (1,8 miljarder).

Swedbank väntar sig en fortsatt avtagande ökningstakt av kreditförluster framöver och att årets förluster blir högre än 2010 års. Var de hamnar nästa är vågar ledningen inte gissa och det är fortfarande en öppen fråga om Swedbank klarar att gå plus minus noll 2010.

Resultatet före kreditförluster blev 3,6 miljarder vilket är 25 procent mindre än föregående kvartal och 8 procent under 2008 års nivå. Att aktien inte pressas av detta beror på att försämringen delvis hänger ihop med mindre tradingvinster. Dessa varierar ofta mycket mellan kvartalen.

Det viktiga räntenettot uppgick till just över 5 miljarder kronor. Här är frågan hur Swedbank påverkas av att banken vill frigöra sig från den statsstödda finansieringen och gå över till upplåning till marknadspriser. Ett av motiven till den senaste emissionen var att snabba på den övergången. Under tredje kvartalet  kunde Swedbank låna upp 50 miljarder utanför stödprogrammet till "konkurrenskraftiga" priser, enligt bankledningen. Som marknaden ser ut just nu ska övergången till marknadsfinasiering inte pressa räntenettot, var budskapet från Swedbank.

Totalt blev Swedbanks kvartalsförlust 3,3 miljarder kronor (plus 2,5 miljarder). För årets första nio månader kan förlusten summeras till 8,7 miljarder kronor.

Tack vare sina nyemissioner och ett aktivt arbete med att krympa balansräkningen har Swedbank en god kapitaltäckningsgrad och kan alltså stå mot fortsatt stora kreditförluster. Kapitaltäckningsgraden på 12,3 procent är faktiskt högre än vid årsskiftet trots de stora kreditförlusterna.

Bankledningen börjar redan få frågor om att Swedbank ser överkapitaliserat ut, men ledningen försöker tona ned saken. Förutom att banken långt ifrån är ute ur träsket av kreditförluster så är det en öppen fråga vad finanskrisen kommer att leda till i termer av nya regleringar. Det är sannolikt att bankerna framöver tvingas ha mer kapital i balansräkningen per utlånad krona än tidigare. Detta kommer att sänka lönsamheten i branschen långsiktigt.

Vi tycker sammantaget att rapporten var sådär. Den initiala kursreaktionen när börsen öppnade på tisdagen, plus 6 procent, var nog lite övermaga. Rapporten ändrar inte att Swedbank fortfarande är den mest riskfyllda av de fyra storbankerna på grund av sina stora exponering mot Östeuropa. Men tack vare senaste emissionen finns också en stor motståndskraft mot fortsatta förluster. Swedbank värderas till 1,05 gånger eget kapital rensat för goodwill och immateriella tillgångar och till cirka 4,2 gånger rörelseresultatet före kreditförluster (räknat på senaste 12 månader). På bägge nyckeltalen är rabatten mot resten av bankerna runt 25 procent.

Värderingsrabatten, de stärkta finanserna och en fortsatt ljusning för kreditförlusterna talar för aktien. De svagheter som fanns i tisdagens rapport tror vi är övergående, det vill säga tradinginkomsterna och de lite väl höga kostnaderna. Vi behåller rådet öka.