I somras var det konkurrenten Teliasonera som skrev ned goodwill på totalt 3,1 miljarder kronor. Dels handlade det om 2,8 miljarder i norska Netcom, dels 0,3 miljarder i litauiska Omnitel. Orsaken var att konkurrens, prispress och lönsamhetsutsikter inte längre kunde motivera tidigare goodwillnivåer i länderna.

Tele2:s beslut att skriva ned goodwill och anläggningsvärden i Kroatien kommer efter att verksamheten rapporterat förlust på rörelsenivå (ebit) under de tre senaste kvartalen. Givet den ekonomiska miljön i landet är det kanske inte att undra på.

Kroatien har fått se sjunkande tillväxt tre kvartal. Både industriproduktionen och privatkonsumtionen har fallit som en följd av den europeiska statsskuldkrisen.

Använder man nationella rörelsevinster och BNP-utveckling som måttstock kan man fundera över var koncernens nästa nedskrivning hotar. Det är ingen liten fråga. Vid utgången av 2011 hade Tele2 goodwill på ungefär 10,5 miljarder kronor.

Bland de olika länder Tele2 verkar i har bolaget mest goodwill i Nederländerna - 4,4 miljarder kronor. Under andra kvartalet steg landets BNP med 0,2 procent jämfört med årets första kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal 2011 sjönk dock BNP 0,4 procent. Den inhemska ekonomin är pressad och privatkonsumtionen sjönk 0,3 procent.

På rullande 12 månader har dock Tele2 i Nederländerna gett 1,1 miljarder kronor i positivt rörelseresultat, så utan en kraftig ekonomisk tillbakagång i landet är det nog inte där  företagsledningen har svårast att försvara sin goodwill.

Men jämför man med Lettland, där Tele2 har goodwill på 1,1 miljarder kronor, hamnar saken i ett annat läge. Under första halvåret i år rapporterades rörelsevinsten i Lettland till 62 miljoner kronor, en minskning med 58 procent jämfört med motsvarande period 2011.

Lettlands ekonomi har återhämtat sig efter BNP-raset i kölvattnet av den akuta kreditkrisen 2008-2009, men de stora besparingar som genomförts har bidragit till en fortsatt hög arbetslöshet (över 15 procent) som inte gynnar konsumtionen.

Nedskrivningar är lite som nyemissioner. Räkna med att alla resonemang om ytterligare nedskrivningsbehov avfärdas som grundlösa, tills de är ett faktum.

Men även om Tele2 skulle behöva skriva ned all goodwill i Lettland är det ingen fet ko på isen. En nedskrivning påverkar inga kassaflöden och med en prognosticerad nettovinst på drygt 3,8 miljarder kronor i år (efter engångskostnader på totalt 558 miljoner kronor) och en nettovinst på drygt  5 miljarder kronor 2013 finns det utrymme.

Däremot bör man ha i åtanke att Tele2 redan i utgångsläget har haft bekymmer med tillväxten och hård konkurrens på flera av sina marknader, däribland den svenska hemmamarknaden och den tungt vägande ryska. Och boalget har rejäla investeringsbehov den närmaste tiden.

Det som hittills utgjort främsta lockelse i aktien har varit den frikostiga utdelningsregimen i kombination med en hyggligt stabil intjäning i ett stormigt makroklimat. Blotta risken för att ytterligare försämringar på enskilda marknader leder till nya nedskrivningsbehov, parat med ett stort investeringsbehov, kommer sannolikt att leda till att de optimistiska utdelningsprognoserna urholkas. Och då sjunker attraktionskraften i aktien.

Enligt SME Direkts enkät före fredagens besked om engångskostnader på totalt 558 miljoner kronor väntade sig analytikerkollektivet i snitt att bolaget ska dela ut nästan 11 kronor per aktie i vår, varav en dryg tredjedel är extrautdelning. Det motsvarar på dagens kursnivå en direktavkastning på 9,25 procent. Med en slopad extrautdelning sjunker direktavkastningen till 5,9 procent.

Efter fredagens besked ser vi stigande osäkerhet kring bolagets förmåga att svara upp mot de höga utdelningsförväntningarna. Samtidigt är det en relativt stabil underliggande verksamhet , trots att tillväxten hackar något. Så länge konsumtionen inte tvärstannar är fallhöjden i aktien begränsad. Vi väljer därför att låta tidigare neutrala rekommendation kvarstå.