Av en försäljning på runt fyra miljarder norska kronor svarar de traditionella pantautomaterna för knappt hälften av intäkterna. Här minskade försäljningen med 26 procent jämfört med förra året. Det beror i sin tur på lägre försäljning till Tyskland där det pågår en större utrullning av totalt cirka 30 000 pantautomater till följd av införandet av ett nationellt pantsystem. 18 000 automater har redan beställts så över 2007-2008 kan man alltså bara vänta sig i snitt 6 000 automater per år. Tomra står alltså inför ett dramatiskt efterfrågeras. Första kvartalet i år installerade Tomra 450 automater, mot 2000 samma period i fjol.

På marknader där det inte finns ett pantsystem försöker norrmännen bryta sig in via alternativa vägar. Det minsta och nyaste affärsbenet är återvinningscentraler där man kan lämna papper, plastförpackningar med mera. Engelska matvarukedjan Tesco lade en beställning på 100 av dessa förra året, varav 15 nu har levererats. Kundnyttan består i bättre image och kostnadsbesparingar. Dessa leveranser har dock kostat mycket mer än de smakar på kort sikt. Diskussioner sker med fler kunder, och fokus ligger fortsatt på att bygga volym snarare än att tjäna pengar.

Den del som går bäst just nu är de maskiner som tar tillvara olika sorters avfall, som metaller, elektronik, plast och papper och sorterar upp det. Här låg tillväxten på 63 procentn, varav en del från förvärv. Affärsområdet har skapats genom ett par förvärv under de senaste tre åren. Även här är avsikten att ta del av återvinningskedjan på marknader där det inte finns pantsystem. 

På USA:s östkust och i Quebec sysslar Tomra med att köra tillbaka tomburkar, samt återvinna engångsburkar åt producenterna. I Europa sköts istället detta av handlare och tillverkare. I Kalifornien har man lagstiftat att större butiker måste ha egna uppsamlingscentraler och att de samtidigt övertar ägandet av burkar och PET-flaskor. En tredjedel av dessa centraler drivs av Tomra. Tack vare snabb tillväxt i Kalifornien växte affärsområdet med 11 procent under första kvartalet. Lönsamheten är dock sämre än för koncernen som helhet.

Det är fortfarande bara ett fåtal länder som med politiska medel har skapat incitament för medborgarna att lämna tillbaka burkar och tomflaskor. Men ökad miljömedvetenhet, högre metallpriser och striktare lagstiftning talar för att utvecklingen går åt rätt håll om än i ryckig takt.

Och även utan ekonomiska morötter är det oftast billigare att återanvända än att producera nytt. Ledningens målsättningar är att (Tysklandsbeställningar borträknade) till och med 2010 växa med minst 10 procent per år, samt att få rörelseresultatet att öka med 15-25 procent årligen under samma period. Tomras lönsamhet spås alltså förbättras framöver. Osäkerheten kring Tysklandsutrullningen ligger dock som en våt filt över värderingen, och skymmer de långsiktigt goda tillväxtutsikterna. BV-portföljen äger Tomra, liksom jag själv sedan en tid. På lång sikt ser det fortfarande ljust ut men aktien är nog i dagsläget tyvärr inget för den som väntar sig snabba klipp.