Rederibranschen är extremt konjunkturkänslig och med en världskonjunktur som befinner sig i fritt fall finns det inga direkta ljuspunkter i sikte. 90 procent av världshandeln går på köl och med minskade volymer har fraktraterna pressats hårt. En mindre uppgång har visserligen noterats i början av året, men det är ytterst osäkert om den kommer att bestå givet att all statistik för världshandeln pekar nedåt. Transatlantic har i viss mån garderat sig mot fraktprisernas svängningar genom att två tredjedelar av fartygen går på långa kontrakt. Men vid en utdragen lågkonjunktur kommer naturligtvis resultatet att hamna under press.

Transatlantics verksamhet är indelad i två affärsområden som arbetar under helt skilda förutsättningar.

Det omsättningsmässigt största affärsområdet, Industriell Sjöfart, skeppar huvudsakligen basvaror som järn- och skogsprodukter, men bedriver även viss containertrafik med förädlade exportprodukt. Verksamhetsområdet omfattar Europa samt Nordamerikas östkust. Bolaget har även 8 fartyg som går i trafik mellan den amerikanska östkusten och Karibien, men den verksamheten är sedan i höstas ute till försäljning. Det finns spekulanter, men i nuvarande marknadsläge har det varit svårt att sätta rätt pris på verksamheten som skall avyttras eftersom det saknas synergier med Transatlantics övriga rutter.

Under 2008 stod Transatlantics industriella sjöfart för 80 procent av koncernens omsättning, men bara 20 procent av resultatet. Under fjärde kvartalet gick affärsområdet dessutom med förlust.

Koncernens stora vinstgivare är den extremt lönsamma offshore-verksamheten som bedöms ha mycket gynnsamma framtidsutsikter. Verksamheten kombinerar isbrytning i Bottenhavet med bogsering av oljeborrplattformar i Nordsjön. Genom att isbrytningen sker under vintern, när aktiviteten är låg ute på oljefälten, uppnås en gynnsam säsongsutjämning. Isbrytningen sker dessutom på långa kontrakt, till skillnad från bogserverksamheten som är helt utlämnad till spotmarknaden.

För närvarande har Transatlantic fyra fartyg som arbetar inom offshoreverksamheten. Marknaden är extremt volatil och helt beroende av aktiviteten ute på oljefälten. När en plattform skall flyttas måste det ske snabbt, och i dåligt väder kan det dessutom krävas många bogserfartyg för att klara operationen. Eftersom kostnaderna för bogsering är små i oljebolagens kalkyler, och eftersom rederierna måste kunna ställa upp med kort varsel, går det att ta bra betalt. Rörelsemarginalen i Transatlantics offshoreverksamhet låg förra året på 58 procent och då drogs hälften av resulatet in av endast två fartyg under en enda månad.

Erfarenheterna från offshoreverksamheten har gett Transatlantic blodad tand och bolaget har fyra nya fartyg i beställning med leverans 2009-2011. Utsikterna för oljemarknaden är visserligen osäkra just nu på grund av en förväntat lägre aktivitet i Nordsjön. Men i ett något längre perspektiv ser Transatlantic stora möjligheter för sin offshoreverksamhet. Det gäller inte minst bolagets kraftfulla isbrytande fartyg som kan användas för operationer på den arktiska offshoremarknaden.

Beräkningar tyder nämligen på att 25-40 procent av världens oljereserver ligger i Ishavet där det snart kan bli aktuellt med provborrningar. Inom detta marknadssegment har Transatlantic en stark ställning som kommer att förbättras ytterligare när de nya isgående fartygen är levererade.

Men detta ligger några år framåt i tiden. För 2009 är utsikterna av förklarliga skäl högst osäkra. Den industriella sjöfarten kommer att få det tufft, och med ett lågt oljepris lär borraktiviteten i Nordsjön bli betydligt lägre. När det gäller fartyges drift spelar däremot oljepriset ingen större roll eftersom kunderna står för drivmedelskostnaderna.

Dollarn, då? Ja, effekterna av dollarkursens svängningar är inte helt entydiga. Generellt sett brukar en hög dollarkurs ge bättre beläggning av fartygen i västgående riktning, medan en låg dollar gynnar transporter från Nordamerika till Europa. När dollarkursen ligger på en balanserad nivå brukar Transatlantics intjäning vara som bäst. En hög dollar är däremot att föredra när det gäller värderingen av koncernens fartyg eftersom prissättningen sker i dollar.

Under förra året tjänade Transatlantic 247 Mkr, motsvarande 9 kronor per aktie. I år bör man försiktigtvis räkna med en halvering. Men även så ser värderingen aptitlig ut med ett p/e-tal på 5 och en direktavkastning på 10 procent. Lägg därtill en stabil balansräkning och en rejäl rabatt på substansvärdet. Bolagets egna kapital uppgår till 50 kronor per aktie, vartill kommer internt beräknade övervärden på 24 kronor per aktie. Detta skall ställas mot en dagskurs på endast 24 kronor. Nog förefaller det som om väl mycket elände är inprisat på den nivån och aktien är ett substansklipp för den långsiktige.