Året har börjat stålande för aktiefonder. Börserna världen över har stigit kraftigt och optimismen har återvänt. Det har tagit makrofonderna på sängen som fortfarande är relativt negativt inställda till världskonjunkturen och börsen. Följaktligen har de inte hängt med utvecklingen i år och de flesta har tappat i värde.

På den svenska marknaden finns det ett antal fonder där förvaltaren fokuserar på det övergripande makroekonomiska läget. Denna gång har vi valt att titta närmre på tre fonder som har samma inriktning men olika mål beträffande risken och avkastningen: Lynx som drivs av Brummer & Partners, Thenberg Macro Hedge och Penser Makrohedge. Tidigare har vi skrivit om SEB Asset Selection, klicka här för att läsa om den.

Fonderna placerar i olika tillgångsslag, så som på aktiemarknaden, ränte- och valutamarknaden och i råvaror.  Lynx och Penser Makrohedge använder alla fyra tillgångsslagen i förvaltningen medan Thenberg Macro Hedge har valt att inte placera på aktiemarknaden.

Fondernas strategi går ut på att tjäna pengar på olika trender och rörelser inom tillgångsslagen. Förutspår de till exempel att den svenska kronan ska försvagas mot euron säljer de svenska kronor och köper euron, som kommer att stiga i värde och ge en positiv avkastning när de räknas om till svenska kronor.

Förra året gick det riktigt bra. Trenderna och rörelserna var starka och förvaltarnas makroekonomiska förväntningar gick hand i hand med utvecklingen på finansmarknaderna. Lynx lyckades bäst och steg med över 40 procent, Thenberg Macro Hedge låg också rätt i sina placeringar och ökade kundernas kapital med 25 procent. Penser Makrohedge ökade med beskedligare 6,5 procent. Samtidig föll Stockholmsbörsen med närmare 40 procent.

I år har det mest gått åt andra hållet. Det beror framför allt på att makroförvaltare och analytiker har varit betydligt mer pessimistiskt inställda till konjunkturen och börsen än vad de rena aktieplacerarna varit. Det beror också på att ränte- och valutamarknaderna har svängt mer än vanligt och att det har saknats tydliga trender i marknaden.

"Ränte- och valutamarknaderna har varit extremt volatila i år. Det har också saknats tydliga trender. Den slagiga marknaden har missgynnat makroförvaltare som är långsiktiga och strategiska och gynnat kortsiktiga aktörer", säger Pekka Käntää, förvaltare på Thenberg Macrohedge.

Lynx ligger kring minus 6 procent, Thenberg Macro Hedge har fallit med knappt 5 procent, och Penser Makrohedge har stigit med knappt 2 procent. Samtidigt har Stockholmsbörsen gått upp med 18 procent.

Utvecklingen förra året och i år beskriver bra vad som skiljer fonderna åt. Penser Makrohedge måste klassas som trions lågriskfond, medan Lynx får betraktas som högriskalternativet. Det framgår också när man läser målsättningen med fondernas risknivåer och förväntade avkastningstal.

Förra året uppvisade Penser Makrohedge en risk, mätt som volatilitet på drygt 3 procent. Det är lågt, till och med mycket lågt i förhållande till avkastningen. Målet är att fonden ska ge en avkastning som ligger mellan 3 till 5 procentenheter över riskfria räntan. Med dagens superlåga ränta innebär det att avkastningen förväntas landa på 3,5 till 5,5 procent.

"Vi är nöjda med avkastningen i år, framför allt med tanke på den risk vi tagit. Men vi är försiktiga och skulle aldrig placera allt på aktiemarknaden, även om vi är väldigt bullish (optimistiska). För oss innebär 10 procent på aktiemarknaden en mycket stor exponering", säger Mats Lindblom.

Pekka Käntää som förvaltar Thenberg Macrohedge spänner sin båge lite mer. Den förväntade avkastningen ligger mellan 10 och 15 procent per år, och målet för risken, mätt som volatilitet, ligger mellan 5 och 15 procent. Sedan fondens start för knappt 3,5 år sedan uppgår dock risken till drygt 13 procent, och avkastningen till knappt 15 procent.

För många är Lynx föregångaren och ledstjärnan bland svenska makrohedgefonder. De är också den som har funnits längst och startade redan i mitten på år 2000. Den har varit mycket framgångsrik och har haft en genomsnittlig årlig avkastning på 17 procent sedan starten. Det kan jämföras med den globala aktiemarknaden som uppvisar minus 4 procent per år under samma period.

Lynx får också betraktas som trions högriskfond. Målavkastningen ligger på 15 till 25 procent per år och risken på hela 18 procent, mätt som volatilitet. Hittills ligger den faktiska avkastning i spannet och risken är uppmätt till 14 procent sedan start, vilket är lite lägre än målrisken.

Den högre risken bekräftas också av att förvaltarna, Svante Bergström, Jonas Bengtsson och Martin Sandquist varnar för att fonden under kortare perioder kan falla med 20 till 25 procent. Hittills har det aldrig hänt men är viktigt att känna till.

Även om de tre fonderna har samma inriktning så är det tre olika fonder, och går inte att jämföra rakt av med varandra som man kan göra med vanliga svenska aktiefonder.

Därför är det också svårt att ge en viss rekommendation. Det viktigaste är att man väljer en fond som motsvarar ens egna förväntningar om risk och avkastning.

Generellt kan dock sägas att dessa makrofonder, och även andra fonder som styrs av datamodeller trivs bäst när trenderna är långa och tydliga. De har svårt att hänga med under perioder då konjunkturen och finansmarknaderna vänder, då det främst är psykologin som styr och inte fundamenta. En sådan period är vi inne i just nu.