Många investerare hoppades och räknade med att efterfrågan på lastbilar i Nordamerika skulle bli väsentligt bättre redan under år 2009. Så blev det inte, även om en svag förbättring kunde skönjas under vissa månader i slutet av året tack vare att åkerier passade på att köpa lastbilar innan strängare utsläppslagstiftning infördes vid årsskiftet.

Nu kommer det dessutom tydliga signaler som säger att marknaden försvagas ytterligare under det första halvåret i år. I en färsk rapport skriver branschorganisationen ACT Research att nettoorderingången för den tunga fordonsmarknaden väntas sakta in "dramatiskt" under det första kvartalet i år. Under den senare hälften av 2010 räknar dock branschorganisationen men en viss förbättring.

Den förväntade försämringen i orderingången på lastbilar under det första halvåret beror dels på att den underliggande marknaden är fortsatt är svag och dels på att nya lastbilar blivit dyrare efter årsskiftet på grund av strängare utsläppskrav.

"Nu när förköpsaktiviteten är över så finns det väldigt lite stöd på kort sikt för den inhemska orderaktiviteten. Med tanke på att priset på nya Class-8-enheter (den största lastbilsmodellen) kommer att stiga rejält och att transportindustrin alltjämt präglas av överkapacitet och svag försäljning av begagnade enheter, så väntar vi oss att tillverkarna kommer att vara särskilt aggressiva i sina marknadsföringsaktiviteter utanför USA och Kanada", skriver Kenneth Vieth, analytiker vid ACT Research i ett pressmeddelande.

Samtidigt som den nordamerikanska lastbilsmarknaden går in i ett fjärde svagt år talar allting för att den europeiska lastbilsmarknaden blir fortsatt mycket svag under 2010. Runt om i Europa finns åtskilliga lastbilar som levererades till kund under glansåren 2007 och 2008 men sedan knappt hann användas innan krisen slog till. Det rimliga är att efterfrågan i Nordamerika borde förbättras snabbare än i Europa eftersom efterfrågan i Nordamerika varit svag ända sedan i början av år 2007 medan rekordmånga nya lastbilar såldes i Europa ännu under år 2008.

Det som nu räddar Volvokoncernen är att bolaget under 2009 framgångsrikt sänkte sina kostnader. Vid helårsrapporten den 5 februari kommer vd Leif Johansson troligen att meddela att koncernen har nått sitt besparingsmål på 21 miljarder kronor. Frågan är om dessa besparingar räcker eller om Volvo tvingas vidta ytterligare åtgärder.

En annan intressant fråga inför helårsrapporten är om Volvos styrelse väljer att göra en nyemission. Med tanke på den mycket ansträngda balansräkningen skulle en nyemission behövas, vi tror dock inte att det blir någon.  Anledningen är att Volvos huvudägare, franska Renault , helt enkelt inte har råd att skjuta till pengar i nuläget. 

Renaults pressade ekonomiska läge kan innebära att det snart kommer att ske en större förändring i Volvos ägarlista. Svenska Dagbladet väcker på onsdagen liv i spekulationerna om att Renault är på väg att sälja sin andel på 21,3 procent av kapitalet och 21,8 procent av rösterna. Svenska Dagbladet pekar ut Volvos andra största ägare Industrivärden som köpare. Under våren 2009 fanns det rykten som pekade ut Investor som köpare av Renaults post.

Enligt databasen Factset förväntas Volvo redovisa en förlust på 6,50 kronor per aktie för helåret 2009.  År 2010 spås vinsten hamna på 1,35 kronor per aktie och 2011 på 4,57 kronor. Vi ser en överhängande risk för att förväntningarna på 2010 och 2011 är för högt ställda.

Något som också talar emot Volvo-aktien är att koncernen knappast lämnar någon utdelning i vår och hur det blir våren 2011 är också mycket osäkert med tanke på rådande markandsläge.

Efter Volvos rapport för det tredje kvartalet i december gav vi aktien rekommendationen minska, sedan dess har aktien backat med 10 procent.  Att det från branschhåll nu bekräftas att den utdragna svackan på den nordamerikanska marknaden fortsätter långt in i 2010 gör oss om något ännu mer skeptiska till Volvo-aktien.

Vi behåller rekommendationen minska fram till rapporten.