Intresset för Baltikum är stort bland svenskarna. Regionen är vår närmaste tillväxtmarknad, och utgörs av de tre länderna, Estland, Lettland och Litauen. För många investerare har Baltikum varit rena mardrömmen den senaste tiden. Regionen har drabbats hårt av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Förra året föll Baltikumfonderna med över 50 procent då ekonomierna gick in i väggen.

Internationella valutafonden, IMF, spår att tillväxten i länderna kryper kraftigt. Värst drabbat är Lettland som minskade sin tillväxt med drygt 4,5 procent förra året, och i år blir det ännu värre, minus 18 procent. Även nästa år ser det dyster ut med minus 4 procent. De andra länderna har snarlika utsikter enligt IMF, se tabellen.

Lågkonjunkturen har grävt stora hål i de baltiska länderna. Enligt Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, skär staterna ned mellan 30 och 50 procent av den offentliga sektorn. Arbetslösheten skenar och närmar sig 20 procent. I Lettland har privatkonsumtionen fallit med 25 procent.

Det är också Lettland som har drabbats hårdast av de tre baltiska länderna, framför allt då bankernas utlåning har varit allför lättvindig. En stor del av utlåningen har skett till den privata sektorn och mycket har gått till fastighetsinvesteringar. Den privata utlåningen uppgår till knappt 140 procent av BNP medan den offentliga skuldsättningen uppgår till knappt 70 procent av BNP, enligt Torbjörn Becker.

Lettlands valuta är knuten till euron och det har varit fördelaktigt för letterna att ta lån i euro. På pappret har hushållen fått betalt för att ta lån i euro i stället för i den egna valutan, lat. Det beror på att inflationen i Lettland har legat kring 15 procent, medan euroräntan har legat på 7 procent. Men bubblan sprack, fastighetspriserna har fallit men lånen är kvar.

Den tidigare fördelen av att valutan är knuten till euron har nu blivit landets akilleshäl. Andra länder har devalverat sig till en bättre konkurrenssituation, men inte Lettland. De har hårdnackat försvarat sin valutas koppling till euron, och har satt stor politisk prestige i det.

Lettland står i ett vägskäl och kan välja mellan två onda ting. Devalverar de inte så är risken en långsam svältdöd, menar Trobjörn Beckar. Som det är nu vågar inga internationella investerare göra några investeringar i landet av rädsla för en eventuell devalvering.

Lettland har halkat efter sina grannar och även om landets export är liten och inte påverkas så mycket direkt av en devalvering så har grannarnas devalveringar gjort att även inhemska producenter konkurreras ut av utländska. Samtidigt har lönesänkningar och finanspolitiska åtgärder gjort att devalveringsbehovet inte är lika stort idag som för ett halvår sedan. 

Den andra vägen är att devalvera. Den omedelbara effekten blir att alla lån som är tagna i euro kommer att bli dyrare då både skulden och räntorna ökar med en lägre växelkurs. Men endast 15 till 20 procent av befolkningen har lån i euro, så fördelningspolitiskt skulle en devalvering vara bra. Samtidigt har euroräntan fallit så räntebetalningarna har blivit mindre, och är inte lika kännbar nu som tidigare.

En devalvering skulle också innebära en period av turbulens, men på sikt är det den bästa lösningen. Det anser Torbjörn Becker.

"En långsam svältdöd är sämre än en snabb devalvering", säger han.

För fondspararna innebär också en devalvering att värdet på investeringen omräknat till svenska kronor kommer att falla motsvarande mycket. Men när den väl är gjord finns det mycket som talar för en snabbare uppgång för aktiekurserna. Exportmarknaden gynnas och kostnadsläget blir lägre från ett utländskt perspektiv, men framför allt försvinner osäkerhetsmomentet som har gäckat utländska investerare.

Hittills i år har East Capital Baltikumfonden och Danske Invest Baltic stigit med drygt 30 procent. Det är lite sämre än genomsnittet för aktiefonder som investerar i Östeuropa exklusive Ryssland. Den gruppen har gått upp med 37 procent. Devalveringsproblemet är en anledning.

Den senaste tiden har hotet åter blossat upp då både IMF och Sveriges finansminister, Anders Borg, har höjt tonläget i debatten. Den senaste månaden har fonderna backat med cirka 4 procent. Placera.nu råder spararna att vara försiktiga med Baltikumfonderna. En devalvering kan inte uteslutas, men efter att den väl genomförts ser regionen lockande ut.