Efter niomånadersrapporten i november valde vi att ta ned rekommendationen på värdehanteringsföretaget till neutral. Skälet var enkelt: Värderingen av aktien hade gått i taket och på kurser över 160 kronor hade mycket av den rosaskimrande framtiden redan prisats in i aktien. 

Själva siffrorna i bokslutets sista kvartal var inte dåliga. Den organiska tillväxten i Europa uppgick till 3 procent och i USA 2 procent. Med tanke på att kontanthantering är en i grunden mogen bransch är det hyggliga tillväxttal. Men likväl, det var 1 respektive 2 procentenheter under analytikernas förväntningar.

Lönsamheten på respektive marknad var  likaledes något under förväntningarna och när man summerar allting så blev utfallet längst ned i resultaträkningen 197 Mkr efter skatt. Det var 7 procent under konsensusförväntningarna enligt SME Direkt.

Problemet är inte så mycket att resultatet eller det gångna kvartalets tillväxt inte klarade av att möta förväntningarna, utan att utsikterna kanske inte ser så ljusa ut som aktiemarknaden hade hoppats på – och värderat aktien efter.  Den underliggande tillväxten i marknaden är inte stor och det finns tillfälliga faktorer som förklarar den hyggliga ökningen under 2013.

Den organiska tillväxten är i grunden inte mycket att hänga i julgranen utan den mest värdedrivande tillväxten i Loomis ligger i förvärv. Och när bolaget inte förvärvar så blir utsikterna för hög intäktstillväxt tämligen beränsad, därmed också utsikterna i vinsttillväxt.

Våren 2012 tog vi upp rekommendationen i Loomis till köp. Vid den tidpunkten skissade vi på att 2013 års vinst skulle landa på 9,70 kronor per aktie. Tisdagens bokslut visar att utfallet blev 9,79 kronor.

Vid tidpunkten handlades aktien till p/e-talet 8,9 gånger vinstprognosen (två år framåt i tiden). Det tyckte vi då var en låg värdering givet utsikterna. Även om tillväxtprognosen inte var hög så såg vi anledning till en uppvärdering när lönsamheten skulle börja lyfta. Loomis gick också från en rörelsemarginal på 7,4 procent 2011 till 9,6 procent 2013.

Idag ligger motsvarande p/e-tal (räknat på konsensusprognosen för 2015) på 13,3. Det är en ökning i värderingen, så kallad multipelexpansion, som tarvar en smula reflektion.

Räknat från maj 2012 till och med idag har aktien stigit 86 procent. Det beror alltså inte på att vinsterna har ökat så mycket mer än vad marknaden hoppats på utan att investerarna har varit villiga att värdera varje vinstkrona högre.  

I dagens prognoser ligger en måttlig tillväxttakt på lite drygt 3 procent per år fram till 2015. Samtidigt väntas lönsamheten stiga ungefär lika måttligt från fjolårets 9,6 procents rörelsemarginal till 10,2 procent 2015.

Jämför vi utsikterna i dag med hur utsikterna såg ut i maj 2012 så kan vi konstatera att framtiden var bättre förr. Likväl har värderingen av aktien gått till väders.

Till del beror det på en allmän multipelexpansion på börsen där i stort sett allt värderas högre. Det kan förklaras med att marknaden under det senaste året blivit varse att lågräntemiljön kan pågå betydligt längre än vad vi tidigare trodde och därmed sjunker avkastningskravet på aktier. Lägg därtill att bolag ska värderas på basis av förväntningar och tror vi på en konjunkturuppgång är det helt logiskt att aktier har högre p/e-tal i lågkonjunktur än i högkonjunktur.

Men till en icke oväsentlig del handlar det om marknadens förändrade syn på Loomis. Skillnaden idag jämfört med då är högst sannolikt att investerarna förväntar sig att bolaget ska göra större förvärv och är villiga att prisa in det i kursen. Effekterna av de förväntningarna syns inte i prognoserna eftersom vi inte vet om, vad, när, hur eller vem.

Under 2013 genererade rörelsen ett kassaflöde på nästan 1 miljard kronor. Med en nettoskuld på 2,1 miljarder kronor finns det definitivt förvärvsutrymme. Relationen nettoskuld/EBITDA uppgick vid årsskiftet till 1,1. Det är klart under måltaket på 2,5.

Men man ska inte glömma bort att det i bokslutet smög sig in lite frågetecken kring bolagets framtidsutsikter. Med stöd av höstens uttalanden från ledningen väntade sig investerarna att bolaget skulle höja ambitionsnivån rejält i och med att nya mål kunde presenteras i vår. Nu i bokslutet heter det att ett uppdaterat marginalmål jämfört med dagens 10 procent och införandet av ett tillväxtmål förmodligen dröjer till hösten.

Så vitt vi kan bedöma har vi ett läge där ledningen blivit vag kring tillväxt- och marginalutveckling  samtidigt som aktiemarknaden redan prisar in förvärv. Då måste man fråga sig vad det är som ska driva aktien vidare uppåt från dagens nivå. I ett läge när det stora lönsamhetslyftet alltså ligger bakom oss.

Men innan vi blir alltför griniga ska vi komma ihåg att det inte är Loomis det är fel på. På en mogen marknad är det inte lätt att växa eller lyfta lönsamheten. Ledningen har gjort det och vi räknar med att den kommer att fortsätta göra ett bra jobb. Nej, det handlar snarare om att kursuppgången och därmed värderingen inte lämnar mycket kvar åt fantasin.

I väntan på ett större förvärv och i ljuset av de mjukare signalerna i bokslutet ser vi ingen anledning att förändra vår tidigare neutrala rekommendation.