Tieto är en

av höstens bättre aktier och dagens kurs runt 140 kronor ligger inte långt ifrån de 155 som Nordic Capital bjöd för bolaget i början av 2008. Vi tycker inte det är galet, men ser inget riktigt bra läge att gå in i aktien just nu.

Tieto är en

av nordens största IT-koncerner trots att företaget ägnat sig mycket åt att krympa på sistone. Förutom att halva namnet tagits bort, den svenska halvan till råga på allt, har 400 anställda lämnat bara i år och försäljningen är ned med 8 procent. Man kan vänta sig att Tieto är något sencykliskt, särskilt då bemanning av FoUprojekt för telekomkunder väger tungt i koncernen. Ledningen är även tydlig med att även om de nordiska ekonomierna skulle repa sig rejält under hösten så hinner det inte påverka Tieto särskilt mycket i år. Men det är egentligen inte konjunkturen som varit huvudproblemet för Tieto utan interna svårigheter och missgrepp.

Ett exempel är

en kostsam satsning på programvara för banker. Ett annat, och mer svårlöst, är att viktiga kundgrupper upphandlar tjänster på global basis. Återigen gäller detta i första hand telekomkunder som Ericsson, Nokia, Alcatel med flera. Ungefär 35 procent av omsättningen kommer från sådana. Tieto är därför ett av de nordiska bolagen som känner av konkurrensen från asiatiska spelare mest. I senaste rapporten konstaterar Tieto att de nu börjat ta affärer även utanför telekomsektorn som sedan länge är utsatt från lågpriskonkurrens.

Läget påminner om

det som plågade Teleca under många år och som Dan Olofsons konsultskapelse aldrig riktigt fick bukt med innan det köptes ut från börsen. Tieto har lanserat ett ambitiöst program för att skifta sin leveransorganisation från Finland och Sverige till tillväxtländer som Ryssland, Kina och Indien. Vid årsskiftet hoppas man att 30 procent avpersonalen ska finnas där och till 2011 ska den siffran vara upp i 40 procent. Den bistra marknaden, som tvingade fram ett nytt sparprogram i mars i år, verkar försenat dettaarbete ensmula men målsättningen kvarstår.

Men det finns

en gräns för hur långt man ska driva pratet om strukturproblem. Tieto har trots allt en stor och hygglig stabil nordisk rörelse som inte påverkas så mycket av problemen. Ser man till året så här långt ligger intjäningsförmågan uttryckt som marginal före engångseffekter kring 5,5 procent. Tietos besparingar på 700 Mkr har kickat in under hösten och marginalen steg till 7,9 procent i senaste kvartalet. Det är sannolikt detta marknaden fått upp ögonen för.

Räknar man nämligen

med att Tieto klarar av sådana marginaler också på sikt så är aktien fortfarande billig. Omsättningen är 17,5 miljarder. Ta 7,5 procent i rörelsemarginal, snittet sedan1997, så blir rörelseresultatet 1,3 miljarder. Med den intjäningen är Tieto skuldfritt p ett par år, varför vinsten kan hamna kring miljarden 2011 även om omsättningen står stilla. Det är p/e 10. Historiskt har värderingen varit högre.

Frågan är väl

bara hur stora växlar man vågar dra på det goda tredje kvartalet. Vi tycker det känns lite underligt att Tieto klarade så pass fin rörelsemarginal som 7,9 procent när omsättningstappet tilltog till 10 procent under kvartalet. Till bilden hör att Tieto permitterat runt 1000 anställda i Finland under tredje kvartalet, vilket förstås hjälp beläggningen mycket. Även om de inte varit friställda hela tiden, utan kanske endast några veckor, så finns risken för sämre beläggning när dessa konsulter kommer tillbaka till heltid vilket sker under

fjärde kvartalet.

Det närmaste halvåret

blir alltså riktigt viktigt för aktien. Kommer det nya besparningar eller resultatbesvikelser så hamnar stukturproblemen i fokus igen. På dagens börs känns det som man hellre ska fria än fälla. Trots det stannar vi vid en neutral rekommendation och skälet till det är två. Dels är vi tveksamma till att lita alltför mycket på Tieto som trots allt slirat betänkligt de senaste åren. Dels finns det lika billiga konsultaktier på annat håll - men utan de strukturproblem man kan ana i Tieto. Vi hade nyligen köpråd på KnowIT, Cybercom och HiQ.

----

Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 44, den 26 oktober. Vill du prenumerera på Börsveckan, klicka här.