Nu börjar de första indikationerna på hur den ryska invasionen av Ukraina påverkar humöret hos hushåll och företag droppa in. De preliminära inköpschefsindex som rullades ut under torsdagen var inte lika dystra som befarat men hushållshumöret har däremot dämpats rejält.

För att börja med hushållen så sjönk konfidensindikatorn för hushåll i EMU-området ner till -18,7 i marsmätningen. Och för att sätta den siffran i lite perspektiv så närmar den sig nu snabbt nivåerna från när coronapandemin började få ordentligt fäste i Europa och världen.

Hela den nuvarande nedgången förklaras inte av Ukrainakrisen utan hushållshumöret började dämpas redan innan kriget bröt ut. Mest beroende på höga energipriser och allmänt högre inflation. Detta pressar förstås reallönerna och när det sen blir ännu mer oroligt i omvärlden är det inte särskilt förvånande att humöret sviker ytterligare.

Det här kommer förstås att slå på konsumtionen men givet en fortsatt stark arbetsmarknad så behöver inte den negativa effekten bli så stor. Men givet att inflationen av allt att döma blir ännu högre framöver så är det nog säkrast att räkna med svag konsumtion under kommande månader.

För företagens del är det också stigande priser och dämpade framtidsförväntningar som spökar.

Däremot betecknas det nuvarande efterfrågeläget som förhållandevis starkt. I EMU-området sjönk inköpschefsindexet för industrin till 57,0 och i tjänstesektorn till 54,8. Väl över den 50-nivå som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång och inte särskilt svaga siffror sett till omständigheterna. Utfallen var dessutom högre än analytikernas prognoser.

I USA steg dessutom inköpschefsindexen för både industri- och tjänstesektor. Ett styrkebesked som delvis förklaras av att USA inte drabbats lika hårt av stigande energipriser och dessutom befinner sig på bekvämt avstånd för den nuvarande krisens epicentrum.

Samtidigt finns det en del oroväckande tecken i mätningarna. Dels stiger priserna, både på insatsvaror och de priser som företagen själva tar ut, återigen i en snabbare takt efter några månaders dämpning, dels har förväntningarna på efterfrågeutvecklingen framöver skruvats ner rejält. Dessutom har leveransproblemen återigen förvärrats.

Allra tydligast är det kanske i det tyska IFO-indexet som publicerades under fredagsmorgonen.

IFO-indexet mäter humöret i det tyskan näringslivet i stort, och bygger på ett betydligt bredare underlag än inköpschefsindex, och här har förväntningarna på den framtida utvecklingen skruvats ner rejält. Visserligen inte till nivåerna från den amerikanska finanskrisens dagar eller den nedgång som sågs i samband med pandemiutbrottet, men exempelvis väl under nivåerna som uppmättes i samband med eurokrisen. Då gynnades tysk ekonomi, liksom i dag, av en lågt värderad euro.

Nu vill vi på Placera inte vara alltför pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen framöver men väger vi samman hushållens och företagens syn på framtiden, och dessutom lägger till att inflationen troligen skjuter i höjden ytterligare i en nära framtid, så har vi lite svårt att se hur ekonomin i Europa ska kunna undvika en recession under det närmaste halvåret. Ett scenario som möjligen kan undvikas i form av de offentliga stimulanser som sätts in, samtidigt som hushållen kanske köper på sig mer varor i kristider.

Men väger vi samman allt så ligger ändå sannolikheten för en europeisk recession under kommande halvår på runt 50 procent. I alla fall om ingen förhandlingslösning mellan Ryssland och Ukraina presenteras i närtid.