Gårdagens överraskande beslut av den schweiziska centralbanken att släppa kopplingen mot euron har gett stora avtryck på de finansiella marknaderna.

Givetvis i första hand i Schweiz genom en kraftig förstärkning av den schweiziska francen, slakt på börsen och räntenivåer som tidigare inte skådats i en utvecklad ekonomi. I Schweiz ligger nu statslåneräntorna på alla löptider upp till tio år under nollstrecket.

Att konsekvenserna av den schweiziska centralbankens beslut skulle bli så ödesdigra var det nog ingen som trodde även om beslutet kom överraskande. Inte minst lär det schweiziska centralbankens företrädare vara minst sagt ångerfulla att man inte skickade ut någon sorts testballong innan beslutet togs – även om bankens ledning ger sken av att man hade läget någorlunda under kontroll.

Men för att citera ur pressmeddelandet i samband med beslutet så skriver banken att:

”Växelkurstaket infördes under en period av exceptionell övervärdering av schweizerfrancen och en extremt hög nivå av osäkerhet på de finansiella marknaderna. ”

Nu kan banken konstatera att schweizerfrancen, efter en förstärkning på runt 20 procent, är ännu starkare mot euron än när beslutet om valutakopplingen togs för drygt tre år sedan. Dessutom har beslutet skakat om finansmarknaderna i stort och skapat genuin osäkerhet kring den framtida riktningen och riskviljan på stora delar av finansmarknaderna.

Några av de tydligaste utslagen som SNB:s beslut gett på finans marknader är:

1. Euroförsvagningen har tagit förnyad fart. Det spekuleras bland annat ganska friskt i att ett av de främsta skälen till SNB:s beslut skulle vara att de väntade sig att ECB i sin tur ska ta ett beslut om omfattande stimulanser på nästa veckas penningpolitiska möte.

Det skulle sannolikt bidragit till att öka pressen uppåt på francen och göra det svårare för SNB att hålla fast vid sin valutakoppling.

På finansmarknaden tycks många också dragit slutsatsen att ECB-stimulanser nu blivit mer sannolika och därmed har euron fortsatt att tappa. Före SNB:s beslut kostade en euro knappt 1,18 dollar för att numera handlas kring 1,16. Det är den lägsta nivån på elva år. Förväntningarna på ECB:s penningpolitiska beslut i nästa vecka har därmed dragits upp till så stora proportioner att det är frågan om banken kommer att förmå uppfylla dessa.    

2. En dollarförstärkning är i sin tur visserligen en naturlig följd av att euron försvagas men drivs också på av en annan dynamik. Dollarn har stärkts inte bara mot euron utom dessutom mot många andra valutor.  

Ett skäl till detta är att när osäkerheten kring schweizerfrancen och eurons framtida riktning ökat så blir dollarn en av få kvarvarande trygga hamnar (safe haven) för försiktiga placerare att söka sig till.  

3. Paradoxalt nog bidrar dollarförstärkningen i sin tur till ökad oro kring den amerikanska börsen som är en av de börser i världen som utvecklats allra svagast under inledningen av 2015. I och med gårdagens nedgång har den amerikanska börsen (MSCI-index) sjunkit under åtta av årets tio börsdagar.

Det ska samtidigt noteras att börser i övriga delar av världen klarat turbulensen hyggligt och att sammansatt börsindex för EMU-området, trots en mindre nedgång under fredagen, är upp med knappt en procent på det nya året.

4. Dessutom lär den snabba dollarförstärkningen i sin tur bidra till att den amerikanska centralbankens första räntehöjning förskjuts en bra bit fram i tiden, vilket på sikt borde vara dollarnegativt.

5. Jakten på allt färre placeringar som möjligtvis kan betecknas som någorlunda hyggliga har dessutom bidragit till att guldpriset tagit ett skutt uppåt och handlas kring fyramånadershögsta. Ett uns guld kostar nu cirka 1 266 dollar per uns efter att ha legat kring 1 229 dollar på torsdagsmorgonen.  

6. Schweiz valutabeslut har också lett till både direkta och potentiella konsekvenser för svensk ekonomi. Den svenska kronan har visserligen fortsatt att tappa mot dollarn som nu kostar runt 8,12 kronor men däremot förstärkts mot euron som kostar 9,41.

Dessutom kan noteras att marknadsräntorna i Sverige fortsätter nedåt och speciellt anmärkningsvärt är det att femårsräntan sjunkit till rekordlåga 0,06 procent!

Det får tas som intäkt för att marknaden väntar sig att Riksbanken ska presentera nya penningpolitiska lättnader en bit in på det nya året. Däremot är det nog få som tror att Riksbanken kommer att ge sig på någon form av direkt valutamanipulation. Spåren efter SNB:s agerande förskräcker.

Dramatiken på finansmarknaderna i stort kommer sannolikt att fortsätta. Nu vänder finansmarknadens aktörer i första hand blickarna mot ECB:s penningpolitiska beslut i nästa vecka. Det riskerar att bli nästa, stora centralbanksrysare.