Nattens tullbesked från Donald Trump var både oväntat och omfattande. Länder som tidigare åtnjutit lägre tullar fick höjda tullsatser. Exempelvis straffade Schweiz  med 39%, medan andra fick betydligt sänkta tullar, som Lesotho som gick från annonserade tullar på 50% till 15% över en natt.

Beskedet innebar också en förlängning av tullpausen för dessa länder, något som Donald Trump tidigare meddelat var otänkbart.

Den senaste informationen är att de nya tullsatserna kommer att träda i kraft den 7 augusti.

Tullar ger ingen guldålder

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, ser med oro på utvecklingen.

"Det är den högsta tullnivån sedan 1930-talet", säger han till Affärsvärlden.

Donald Trump har flera gånger hävdat att den nya tullpolitiken ska leda USA in i en ekonomisk guldålder – något Calmfors inte håller med om.

Enligt honom kommer tullarna visserligen att gynna vissa branscher som skyddas från importkonkurrens. Samtidigt så skadas landets ekonomi på det stora hela.

Det är vad den traditionella handelsteorin säger: även om vissa sektorer vinner, förlorar landet som helhet på att inskränka handeln, menar han.

Så vi kanske inte går in mot en gyllene ålder för USA?

"Nej, det är ju svårt att tänka sig."

Tullarna kommer istället slå mot köpkraften i ekonomin. Calmfors menar att både utländska företag och amerikanska konsumenter kommer att få betala priset för tullarna.

Detta är något som också oroat den amerikanska centralbanken, men effekterna på exempelvis inflationen har än så länge lyst med sin frånvaro. Prishöjningarna på varor är dock något som kommer börja synas i USA under hösten, tror Lars Calmfors.

Trumps strategi: "Härska genom att söndra"

Det har onekligen varit tvära kast i den amerikanska tullpolitiken. För såväl gemene man som för professorer har det varit svårt att veta vad det är som gäller.

Varför gör Trump alla de här snabba ändringarna hela tiden?

"Det var väl en fråga om hans psykologi", svarar Lars Calmfors torrt. Han fortsätter:

"Ja, det verkar ju vara en del av hans förhandlingsstrategi men jag tror inte att han har någon exakt plan. Det tror jag är att överskatta honom. Det verkar som att han reagerar väldigt mycket på uppstuds."

Två exempel på de snabba besluten är både förhandlingarna med Kanada och Brasilien. Trump har varit missnöjd med att Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro står anklagad för försök till statskupp och mordförsök på den nuvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva.

Genom att hota om tullar på 50% har Trump försökt få åtalet att läggas ned.

Kanada meddelade under onsdagen att de skulle erkänna Palestina som stat. Trump reagerade kraftigt med hot om tullar på 35%.

"Det är ju verkligen att härska genom att söndra", menar Lars Calmfors.

Genom att bara förhandla med ett land i taget har Trump försökt utöva både ekonomisk och politisk makt över sina handelspartners. Professorn menar att världens länder borde ha förhandlat gemensamt mot USA. Men att det i praktiken är svårt.

Europas svaga handelsposition

När varje land måste förhandla för sig själva blir det en utsatt position mot USA, menar Lars Calmfors. Han menar att på grund av Europas stora beroende av amerikanskt militärt stöd blev man hindrad i uppgörelsen.

Tullarna om 15% mot USA är en konsekvens av att det inte finns en självständighet i säkerhetspolitiken i Europa och att EU därför inte vågade vedergälla ordentligt.

Hade det varit möjligt att ha en annan strategi mot USA i förhandlingarna?

"Jag skulle säga att i och med att Europa sedan länge har försatt sig i en svag säkerhetspolitisk situation, så var man ju begränsad", säger han.

Samtidigt så är det mycket i handelsavtalet mellan EU och USA som fortsatt är höljt i dunkel. Uttalanden om att EU ska investera i amerikanska energivaror har exempelvis lyfts fram, men Lars Calmfors undrar om det ens är möjligt.

"Europeiska och andra regeringar kan ju inte tvinga sina företag att göra investeringar av viss storleksordning i USA", säger han och undrar hur detta ska genomföras.

Han ifrågasätter om alla utlovade investeringar verkligen kommer att göras. Om de inte genomförs skulle det kunna leda till ännu mer osäkerhet, om Trump då väljer att riva upp avtalet med EU som svar.

Tullarna saknar motstycke

Vad vi ser nu i internationell handel saknar motstycke i modern tid. Det menar Lars Calmfors.

Under hela efterkrigstiden har internationella organisationer försökt arbeta för att göra handeln friare. Det kom som en reaktion på protektionismen som rådde under mellankrigstiden.

Alla typer av handelshinder har, med hjälp av organisationer som Världshandelsorganisationen, gradvis minskat sedan andra världskrigets slut.

"Den allmänna tolkningen är att det har varit en högst bidragande orsak till den goda tillväxten efter andra världskriget", säger han.

Det gör att de nya tullarna är högst allvarliga. Å andra sidan menar Calmfors att det inte måste vara så farligt som vi tror.

"Samtidigt så kan ju resten av världen fortsätta med mer frihandel och ta ytterligare steg. Det kommer att motverka effekterna."

Han nämner arbetet inom EU med att ro iland det stora frihandelsavtalet med Mercosur som ett sätt att minska handelshindren globalt. Dessutom förhandlas det om ett handelsavtal mellan Indien och EU.

"USA är trots allt bara ett land, men tyvärr ett väldigt stort land", avslutar Lars Calmfors.