Investmentbanken Morgan Stanley har tittat på hur marknaderna historiskt har reagerat efter stora oljeprisökningar som också skett samtidigt som utbudet av olja varit lågt och priset befunnit sig i ett positivt momentum precis på samma sätt som är fallet idag.

I februari steg oljepriset med drygt 10 procent och hittills i mars har oljepriset mätt i dollar stigit 12 procent. Som mest var priset upp hela 32 procent.  

Banken har hittat tolv liknande månader sedan 1980 som påminner om dagens situation.

Till att börja med leder snabba prisuppgångar i olja i princip alltid till en nedgång i inköpschefsindex. Dock brukar länder vid de här situationerna införa olika typer av stöd och lättnader som i sin tur dämpar nedgången.

Den snabba oljeprisuppgången brukar också leda till en nedgång i det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 på knappt 1 procent under första månaden efter oljeprisuppgången.

Efter tre månader har index i genomsnitt stigit 3 procent och efter ett år har index i genomsnitt gått upp drygt 10 procent.

När det gäller andra stora börsindex är det tydligt att tillväxtmarknaderna drabbas hårdare. Å andra sidan är också återhämtningen kraftigare där - när den väl kommer.

Sett till enskilda sektorer i USA är det helt logiskt framför allt energi- och kraftbranscherna som är de stora vinnarna. Sektorerna som brukar gå svagast vid oljeprischocker är kommunikationsservicebolag, bank och finans samt industribolag.

Fastigheter klarar sig bra. I genomsnitt hade fastighetssektorn stigit med 7,7 procent tolv månader efter prisuppgången i olja.

Blickar man ytterligare lite längre bak till 1970-talets oljekriser finns det två perioder som sticker ut; dels är det oktober 1973 när ett oljeembargo infördes mot väst och januari 1979 när shahen av Iran avsattes. Båda gångerna steg oljepriset kraftigt, men marknadsreaktionerna blev rakt motsatta.

1973 sjönk börserna kraftigt samtidigt som både obligationsräntorna och inflationen steg kraftigt och den amerikanska centralbanken höjde räntorna. 1979 var situationen likartad men i stället steg börserna trots en aggressiv centralbank och stigande inflation. 1979 blev Paul Volcker centralbankchef och hans högsta prioritet blev att bekämpa den höga inflationen.

Vad som väntar oss framöver är alltså inte alls entydigt baserat på historien.  

En intressant aspekt är att oljepriset inflationsjusterat i amerikanska dollar fortfarande är ganska långt ifrån sin hittills högsta nivå som ligger en bit över 180 dollar per fat.

Det inflationsjusterade oljepriset var klart högre både 2006 och 2012 jämfört med de högsta nivåerna idag.