Om svensk ekonomi fortsatt imponera och levererat starka tillväxtindikatorer under senare tid så är bilden den motsatta i Storbritannien. I Sverige steg juli månads inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn till 55,4 respektive 57,8. Motsvarande siffror i Storbritannien var 48,2 respektive 47,43 – en bit under den 50-nivå som, enligt tumregeln, markerar gränsen mella tillväxt och nedgång.

Därför ska man heller inte förvånas över att Bank of England vid torsdagens möte beslutade om nya penningpolitiska stimulaner.

Som centralbanken noterar har det överraskande resultat i folkomröstningen om EU-medlemskap bidragit till att försvaga tillväxtutsikterna på både kort och medellång sikt väsentligt. BNP-tillväxten under det här årets andra halvår väntas bli marginell och risken för att brittisk ekonomi hamnar i en recession är därmed överhängande.

En Brexit väntas kapa tillväxten med ungefär 2,5 procent under en treårsperiod, enligt bankens bedömning. 

Ändå var det en liten överraskning att Bank of England valde att lansera ett helt batteri av nya stimulanser.

Styrräntan sänktes från 0,50 till 0,25 procent och för att säkerställa att räntesänkningen verkligen kommer att nå företag och hushåll laserades dessutom en ny finansieringsmekanism för bankerna kallad Term Funding Scheme (TFS) där bankerna ska kunna få en del finansiering direkt från centralbanken där ränta ligger när styrräntans 0,25 procent.

Dessutom utökades programmet för köp av statsobligationer med 60 miljarder pund och ett paket omfattande 10 miljarder för köp av brittiska företagsobligationer lanserades.

Det övergripande målet med obligationsköpen är att utöka utbudet på kreditmarknaden när de obligationsköp som banken genomför tvingar innehavare av statsobligationer att söka sig till mer riskfyllda placeringar.

Banken skriver också att man under en period kommer att acceptera en inflation över målet på 2 procent.

Att inflationen stiger trots svaga tillväxtutsikter beror främst på att pundet försvagats kraftigt sedan folkomröstningen. Mot den svenska kronan, som också tillhör de svagare valutorna, har kursen gått från 12,10 kronor per pund innan folkomröstningen till dagsnoteringen på runt 11,25 kronor.

Det förefaller troligt att vi snart får se ett pund under 11 kronor.

En majoritet i bankledningen ser det också som troligt att nya räntesänkningar blir aktuella under det här året om inkommande data bekräftar de tämligen glåmiga tillväxtutsikterna som målas upp i bankens prognoser.