Det har varit ännu en dramatisk vecka på världens finansmarknadser och i stort sett alla börser har fortsatt sin resa nedåt. Den svenska börsen har nu sjunkit med lite drygt 10 procent i januari och parkerar därmed lång ner på förlorarlistan.

Jakten på trygga hamnar bidrar till att marknadsräntorna sjunker och en svensk tioårsränta ligger numera på 0,74 procent. Därmed är hela den ränteuppgång vi såg i december utraderad.

Noterbart är dessutom att den amerikanska tvåårsräntan fortsätter att sjunka, i huvudsak som en följd av lite sämre amerikanska konjunktursignaler. Det förefaller därmed allt mindre sannolikt att Federal Reserve kan genomföra sina planerade räntehöjningar. I alla fall inte alla de fyra räntehöjningar som prognoserna pekat mot.

Brentoljan avlutade i sin tur förra veckan under 30 dollar per fat och vi har nu de lägsta oljepriserna sedan i början av 2000-talet.

En annan intressant observation är att Baltic Dry Index, en prisindikator på kostnaden för att transportera torra bulkvaror till sjöss, och en populär indikator på både börsutveckling och tillståndet i den globala ekonomin, i förra veckan sjönk till den lägsta nivån på drygt 30 år.

Ska man ändå försöka hitta någon ljuspunkt så har dessbättre den kinesiska yuanen stabiliserats en hel del och skulle dessutom den kommande veckans viktiga kinesiska makrossiffor peka uppåt så kan det kanske bli lite lugnare framöver. Från Kina kommer under natten mot tisdag siffror över BNP, industriproduktion och detaljhandel.

Veckan andra huvudnummer är ECB:s räntebesked. Att banken inte levererade i väntad omfattning vid förra mötet kan sägas vara startpunkten på den senaste tidens finansiella turbulens – något som bankledningen säkert observerat.

Nu får vi se om den minoritet i direktionen som redan då ville gå tuffare fram har fått fler med sig. Det är ändå högst osäkert om det blir några nya penningpolitiska satsningar och vilka dessa i så fall skulle bli.

Vi vill också lyfta fram fredagens strida ström av preliminära inköpschefsindex för januari. Hyggliga konjunktursignaler från viktiga ekonomier skulle definitivt kunna få riskaptiten att återvända.

För svenskt vidkommande ser vi fram mot protokollet från det extrasinsatta penningpolitiska mötet i inledningen av januari. Mest nyfikna är vi på vad som skulle få Riksbanken att agera med valutainterventioner för att försvaga kronan.

Dessutom publiceras den externa utvärdering av Riksbankens arbete som riksdagens beställt. Den kan ge en indikation på vilken riktning det förändringsarbete som Riksbanken måste ställas inför kommer att ta. Nya målvariabler? Bredare mandat?

Måndag

Makroveckan startar lugnt och dessutom håller USA stängt på grund av Marthin Luther King Day.

Desto mer intresse lär därför riktas mot det protokoll som Riksbanken publicerar från det extrainsatta penningpolitiska mötet den 4 januari. Vi letar efter ledtrådar till vad som skulle kunna få Riksbanken att intervenera på valutamarknaden.

Tisdag

Under natten mot tisdag publiceras rysarsiffror från Kina i form av BNP, industriproduktion och detaljhandel. Frågan är om finansmarknaderna reagerar positivt även om det skulle visa sig vara överraskande starka siffror. Misstron mot kinesisk officiell statistik – som förvisso alltid funnits – har vuxit kraftigt under senare tid.

Från Tyskland kommer ZEW-siffor över humöret i investerarkollektivet. En hygglig siffra skulle vara en lättnad.

För Riksbanksnörden väntar en högtidsstund när riksdagen publicerar sin externa utvärdering av Riksbanken. Utvärderingen är gjord av förre brittiske centralbankschefen Mervyn King och professor Marvin Goodfriend.

Denna typ av utvärderingar brukar dessvärre vara mer än måttligt hövliga men sett till de senaste årens utfall för Riksbanken finns det hopp om lite vassare klor.

Onsdag

Prospera publicerar siffror över inflationsförväntningarna. Möjligen kan de ha kommit ner en aning efter bland annat prisfallet på råvaror. Från USA kommer i sin tur riktiga inflationssiffror för december.

Inflationen väntas ha tickat upp en aning men det beror sannolikt mest på baseffekter och kommer nog inte att tolkas som att pristrycket stiger i ekonomin. Håll dock koll på vad som händer med den amerikanska dollarn.

Observera också att Bank of Canada väntas sänka räntan och möjligen presentera andra penningpolitiska åtgärder.

Torsdag

EMU-områdets inflationssiffror för december är givetvis viktiga men allt fokus riktas ändå mot ECB:s penningpolitiska besked.

Enligt förra veckans protokoll fanns det ledamöter i direktionen som redan vid förra mötet ville gå fram med mer expansiva åtgärder.

Sannolikt har deras ställning stärkts efter den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna. En turbulens som tog fart efter ECB:s förra penningpolitiska möte.

Osäkerheten är stor gällande vad ECB kommer att säga och vilka åtgärder som kan bli aktuella. En ny sänkning av inlåningsräntan är det som ligger närmast till hands men som knappast är något som vänder på finansmarknadshumöret.

Fredag

Det preliminära inköpschefsindexen för januari börjar rulla in på bred front. Hyggliga siffror skulle kunna vara det som åter lyfter riskaptiten på finansmarknaderna.

Det kan till och med räcka att indexen når upp på de relativt blygsamma nivåer som konsensusprognoserna ligger på.