Därmed ställer sig vd Lennart Evrell till en allt bredare skara bedömare som inte tror på dollarn. Så sent som i somras noterades den under 6 kronor per svensk krona men sedan dess har den amerikanska valutan utklassat de flesta andra tillgångar.

I skrivande stund kostar en dollar 8,34 kronor vilket är upp nästan 40 procent sedan bottennivåerna i juni. Detta är generellt sett goda nyheter för svensk exportindustri som har merparten av sina fabriker och kostnader i länder där euro eller krona gäller.

Det stämmer inte minst på Boliden vars koppar, zink, bly med mera prissätts i dollar. En tioprocentig uppgång i dollarn bättrar på gruvbolagets rörelseresultat med hela 550 Mkr.

Men i takt med att dollarn stäkts har alltfler undrat om uppgången verkligen är hållbar. Sådär särskilt mycket goda nyheter kring de fundamenta som anses underbygga en valutas värde, som goda statsfinanser och konjunktursignaler, har nämligen inte kommit från Washington.

Dessutom ter sig amerikanarnas upplåningsbehov alltmer enormt. Såväl pengarna till Bushs som Obamas stimulanspaket måste lånas upp och det rör sig bara här om 1600 miljader dollar. Frågan är om det kommer att finnas efterfrågan på så mycket dollar framöver, och i så fall till vilket pris (ränta).

De som är negativa till dollarn anser att det senaste halvårets uppgång mest beror på finanskrisen. Amerikanska storplacerare, som hedgefonder, har tvingats dra ned på sin belånning vilket i praktiken betyder att de tvingats betala in dollar till sina långivare.

För att göra det har de till stor del tvingast sälja av tillgångar i andra valutor, eftersom dessa anses extra osäkra, köpa dollar och amortera. Den här manövern har tillfälligt skapat extra köptryck på dollarn.

Om det stämmer så kan man vänta sig att en normalisering på kreditmarknaden innebär att dollarn faller tillbaka igen.

Men valutakurser är svåra att spå och bara det faktum att ¿alla¿ nu tror på en fallande dollar stämmer till eftertanke. Ser man till Boliden så har koncernens finansavdelning haft en högst varierande framgång i sina säkringar tidigare.

I slutet av 1990-talet säkrade man in dollarn för tidigt till exempel. Mest aktuellt är fiaskot med säkringen av kopparpriset som gjort att man missade en hel del av uppgången där. Samtidigt har Boliden varit fullt exponerade mot kollapsen i zinkpriset.

Nu har i alla fall dollarn gått gruvbolagets väg och tack vare säkringen så spelar det ingen roll om den nu åter går ned mot 5-6 kronor. Fram till och med 2010 så kommer Boliden i alla fall att få minst 8,26 kronor per dollar.

Tyvärr kommer detta inte att ge något jättestort nettobidrag i det korta loppet. Samtidigt som dollarn gått upp har nämligen zinkpriset fortsatt att rasa. Det ena tar näst intill exakt ut det andra. Så för Bolidenaktiens del är fortfarande det viktigaste att zinkpriset börjar röra på sig igen. Uppåt alltså.