Det har på många sätt varit en utmanande period för världens börser under inledningen av 2022. Flera centralbanker har redan höjt sina räntor eller tydligt aviserat att sådan kommer inom en snar framtid. Den viktiga amerikanska centralbanken väntas höja sin styrränta i mars och numera prisas det in närmare sex räntehöjningar från Federal Reserves sida under 2022.

Som om inte det räckte för att skrämma investerarkollektivet har spänningarna mellan USA/Nato och Ryssland nått nya höjder. En rysk invasion av Ukraina har setts som nära förestående och även om det kommit lite lugnande besked under de allra senaste dagarna så fortsätter hotet att vara högst överhängande.

Så krisrubrikerna har duggat tätt i media i inledningen av 2022 och inte sällan har de åtföljts av varningar kring den nuvarande och framtida börsutvecklingen.

Och visst finns det börser som inlett det nya året svagt. Den svenska hör till de största förlorarna och har tappat närmare 10 procent i inledningen av 2022, mätt som MSCI-index i lokal valuta. Det är bara den danska, nederländska och kazakiska börsen som gått svagare samtidigt som den tunga amerikanska börsen sjunkit med 6,3 procent.

Blickarna man däremot ut över övriga delar av världen så kan det konstateras att många börser stått emot den finansiella turbulensen riktigt hyggligt. Det är trots allt närmare 30, av de dryga 70-talet börser i vår genomgång, som har haft en positiv utveckling under den senaste 30-dagarsperioden när det sett som mest skakigt ut.

På de flesta andra börser har nedgången, givet omständigheterna, varit förhållandevis måttlig. Någon börskrasch är det knappast tal om, även om det många gånger kanske känts så. De utvecklade ekonomierna (Developed Markets) har drabbats hårdast medan nedgångarna i tillväxtekonomierna (Emerging- och Frontier Markets) varit måttliga.

Volatiliteten på den amerikanska respektive de europeiska börserna, som de mäts i VIX- och VSTOXX-index, har heller inte stigit till några alarmerande nivåer.

Exempelvis låg VIX-index betydligt högre i inledningen av 2021 när det senaste var ordentlig ränteturbulens och de amerikanska räntorna steg. Den gången toppade den viktiga amerikanska tioårsräntan på runt 1,7 procent. I dagsläget ligger den på 2,04 procent. Att börserna hittills klarat ränteuppgångarna hyggligt får, trots allt, läggas på pluskontot. Vi får se om det även gäller när den amerikanska centralbanken på riktigt skrider till verket i mars.

På konjunktursidan kan konstateras att makrosiffrorna i huvudsak överraskat positivt i EMU-området och bland tillväxtekonomierna medan det varit mer jämnt skägg mellan positiva och negativa överraskningar i USA. Citigroups Economic Surpise Index (ESI) mäter hur konjunkturdata rullas ut i förhållande till analytikernas prognoser.

Om den globala konjunkturen fortsätter att utvecklas hyggligt ökar förstås chanserna för att börserna ska kunna absorbera de räntehöjningar som trots allt är på väg. Den riktigt stora risken för börsen är annars att vi får se fortsatt hög inflation, som tvingar centralbankerna att agera, samtidigt som det levereras konjunkturbesvikelser.

Developed Markets

Trots turbulensen som präglat finansmarknaderna i inledningen av 2022 så stannar den genomsnittliga nedgången i de utvecklade ekonomierna på 3,2 procent, under den senaste 30-dagarsperioden. Från årsskiftet är utvecklingen lite tuffare och landar på -5,2 procent. Bland de börser som dessutom orkar över nollstrecket hittar vi Hong Kong, Singapore, Kanada och Storbritannien.  Men det är många börser där nedgångarna varit förhållandevis måttliga.

Den viktiga amerikanska börsen har sjunkit med 3,8 procent under den senaste 30-dagarsperioden (MSCI-index, lokal valuta) och håller ner snittet. I bottenregionen finner vi också Sverige och Finland samt den nederländska börsen så förlorarlistan fortsätter att delvis domineras av börser som hade ett mycket starkt 2021.

Emerging Markets

Den genomsnittliga börsnedgången under den senaste 30-dagarsperioden stannar vid 2,3 procent i tillväxtekonomierna. Från årsskiftet är nedgången måttliga 0,9 procent och en majoritet av börserna har haft en positiv utveckling. Brasilien sticker ut med en uppgång på lite drygt 9 procent och lägger vi dessutom på att realen stärkts kraftigt så ligger uppgång på drygt 18 procent för en svensk investerare som inte valutasäkra. Sydamerikanska börser har närmast genomgående gått starkt. Både drivet av stigande råvarupriser och en revansch efter ett lite svagare fjolår. Bland övriga börser som inlett det nya året starkt förtjänar den grekiska börsen ett omnämnande. Turismen ska förhoppningsvis ta bättre fart under 2022.

Turkiet har tappat lite fart efter en stark inledningen på året. Taiwan, Kina, Sydkorea och Indien sticker också ut åt förlorarhållet. Så stora delar av Sydostasien har det fortsatt tungt och här spelar Ukraina-krisen en mindre roll för utfallet. Snarare är det den finansiella turbulensen i stort samt en viss oro kring konjunkturutvecklingen som påverkar dessa börser negativt.     

Frontier Markets

Gruppen nya tillväxtekonomier, eller förhoppningsekonomier, har klarat den senaste tidens finansiella turbulens allra bäst och här stannar den genomsnittliga nedgången 1,6 procent under den senaste 30-dagarsperioden. Bland de börser som stigit återfinns flera afrikanska börser. På förlorarlistan ser vi även här att flera asiatiska börser gått överraskande svagt.