Det finns olika definitioner på vad som utmärker en bear market. Gemensamt är att investerarna är pessimistiska och förväntar sig sämre tider, och att aktiekurserna faller. Det råder ingen tvekan om att så är fallet i bland annat USA. Sedan säger vissa att breda index ska ha fallit 15 procent medan andra säger att de ska ha fallit med 20 procent innan man kan tala om en bear market.

Sedan börsfallet inleddes i juli förra året har S&P 500-index fallit med drygt 15,5 procent, och om man anser att börsnedgången började först i oktober har fallet hittills varit drygt 16 procent. Under börsfallet 1980 till 1982 föll kurserna med över 27 procent, under börsfallet under 1990 gick S&P 500-index ned knappt 20 procent, och under den långa lågkonjunkturen efter it-kraschen föll samma index med nästan 50 procent, se tabell. Sett i det perspektivet finns risken att kurserna nu fortsätter ned.

Men även under de mest dystra perioderna har börsen sina ljuspunkter, på finansspråk kallas det bear market rally. Det är en börsuppgång i en nedåtgående marknad. Att skilja mellan ett bear market rally och en korrektion är också svår. Placera Nu har valt att räkna uppgångar som är signifikanta i förhållande till börsnedgången som bear market rallyn.

Sedan 1980 har den amerikanska börsen, mätt som S&P 500-index, upplevt fyra stora och längre börsnedgångar och 14 bear market rallyn. I genomsnitt har uppgångarna varit drygt 11 procent under dessa rallyn, och varat i 25 börsdagar. Från den 28 november 1980 till den 12 augusti 1982 föll den amerikanska börsen med drygt 27 procent. Under den långa nedgången gick börsen upp under fyra perioder. Uppgångarna varade mellan 44 och 18 börsdagar då kurserna steg mellan 8 och 12 procent.

Nästa börsnedgång kom cirka tio år senare. Från den 16 juli 1990 till den 11 oktober 1990 föll S&P 500-index med 20 procent. Men under den korta perioden fick aktiemarknaden uppleva två bear market rallyn. Under båda dessa steg kurserna med cirka 5 procent, och varade i elva respektive tre dagar. Det kan diskuteras om det sista rallyt inte ska ses mer som en korrektion.

Ytterligare tio år senare, efter it-bubblan, kom nästa stora börsnedgång. Den är också den längsta och varade i cirka två och ett halvt år. Från den 24 mars 2000 till den 9 oktober 2002 föll index med nästan 50 procent. Fallet kantades av en mängd bear market rallyn och mindre korrigeringar. Under nedgången har Placera Nu identifierat sju bear market rallyn. De varade mellan 17 och 53 börsdagar och kurserna steg då mellan 7,5 och 21 procent.

Den senaste börsnedgången har varat i cirka ett halvår med två rallyn under tiden. Kurserna har fallit med cirka 15 procent. Nedgången inleddes i slutet av juli och fram till i mitten av augusti föll index med nästan 9,5 procent. Sedan tog börsen nya tag och steg med nästan 11,5 procent fram till den 9 oktober. Därefter tog pessimismen överhand och drog åter ned kurserna, denna gång med 10 procent. I slutet av november förra året hoppades marknaden på en bra avslutning på året och fram till 10 december steg index med drygt 7,5 procent.

Det blev dock inget julrally utan kurserna föll med nästan 14 procent till den 22 januari då den amerikanska centralbanken, Fed, gick in och sänkte sin styrränta. Från dess till i förrgår, den 28 januari, har kurserna stigit med drygt 3 procent.

Börsen är minst sagt orolig och förväntningarna på att Fed ska sänka sin ränta ytterligare i dag, läs den 29 januari, är stor. Marknaden räknar med en sänkning med minst 0,5 procentenheter. Samtidigt kommer fler signaler om att ekonomin sviktar både i USA och runt om i världen. Därför är risken stor att det vi upplever just nu är ytterligare ett bear market rally, eller korrigering, och att börsen faller igen innan den långsiktiga trenden vänder.