Låt oss börja med

den närmast självklara slutsatsen att om man vill sova lugnt om natten den närmaste månaden, eller känner sig det minsta finansiellt pressad, så är det knappast nu som man ska addera risk till sin investeringsportfölj. Konjunkturindikatorerna har varit skakiga i princip världen över under senare tid, samtidigt som paniken i EMU-området byggts upp inför det grekiska ödesvalet den 17 juni.

Det naturliga valet hade i det här läget kanske varit att fortsätta vår hittills lyckosamma strategi med en låg andel aktier eller andra mer riskfyllda placeringar i vår modellportfölj. Att förra månaden placera 70 procent av investeringsslanten på bankboken har visat sig lyckosamt och på lång sikt brukar just undvikandet av riktiga minor var en stor del av förklaringen till långsiktigt god avkastning. Den svenska börsen är sedan vår förra marknadssyn ner med drygt 10 procent.

Men när vi nu blickar framåt så tycker vi att det trots allt finns såpass goda möjligheter till, i alla fall en kortsiktig rekyl uppåt, att vi ändå väljer att inte bara öka andelen aktier i portföljen utan också placera en hygglig del av kapitalet i råvaror.

En av grunderna för vårt risktagande är en rapportskörd som måste betecknas som mycket stabil. Företagen fortsätter att leverera höga vinster samtidigt som framtidsutsikterna målas i färger, som visserligen i många fall kan betecknas som lite beige, men är långt ifrån den nattsvarta bild som börsutvecklingen ger sken av.

Den andra grunden för vårt risktagande är att världskonjunkturen trots allt tragglar sig framåt. Visserligen har konjunkturindikatorerna vikt ner något under senare tid, men vi har trots allt positiv tillväxt i världsekonomins fyra giganter.

I USA stiger sysselsättningen, bostadsmarknaden har piggnat till och hushållen blivit mer optimistiska. Återuppbyggnadsarbetet i Japan fortgår och håller tillväxten uppe på hyggliga nivåer.

Den tyska ekonomin står i sin tur starkare än på decennier. Inhemska faktorer som bättre bostadsmarknad, rekordlåg arbetslöshet och hyggliga löneökningar bidrar till tillväxten. Det är en hyfsad kompensation för en svagare efterfrågan på tyska exportvaror från övriga EMU-området.

De stora orosmomentet är Kina där tillväxttakten har dämpats under senare tid och där många oroar sig för en hårdlandning av ekonomin. Vi tycker dock att det är alldeles för tidigt att dra sådana slutsatser efter några månader med svagare statistik.

Vår bedömning är istället att den svagare tillväxten öppnar för mer av ekonomisk-politiska stimulanser, något som i sig vore positivt för finansmarknaderna världen över och i synnerhet för råvarumarknaderna. En sådan omsvängning av politiken har redan startat i Kina och vi tror att mer av åtgärder kommer att presenteras inom en snar framtid.

Konjunkturindikatorerna i närtid blir givetvis viktiga för utvecklingen på börsen men om de inte visar sig bli fullständiga katastrofer finns utrymme för en generellt sett ljusare syn på konjunkturutvecklingen i närtid. Minns att både IMF och OECD under senare tid har presenterat prognoser där scenariot är att tillväxten successivt ska ta fart. Även om det blir trögt på många håll i världen.

Den försiktige placeraren kan därför med fördel avvakta den strida ström av viktiga makrosiffror som presenteras i början av juni. Dit hör exempelvis inköpschefsindex för både industri- och tjänstesektor samt amerikanska sysselsättningssiffror. Hur finansmarknaderna reagerar på dessa siffror kan ge en indikation på hur månaden totalt sett kommer att utvecklas.

I Europa ligger fokus på det grekiska nyvalet den 17 juni. I dagsläget är det fritt fram att spekulera både över valresultat och konsekvenserna av detta. Just osäkerheten är något som finansmarknaderna inte gillar och därför har det också det grekiska valet blivit en faktor som dämpar riskviljan.

Politikerna i EU-området tycks dessutom ha svårt att hitta en gemensam strategi för att dämpa oron. Det senaste informella mötet mellan EU-länderna gav heller inga större förhoppningar om att några spektakulära resultat på EU-toppmötet ska uppnås den 28-29 juni.

Det är ändå svårt att tänka sig ett politiskt garnityr som låter den eskalerande krisen i Grekland knäcka såväl global tillväxt som hela valutaprojektet. Med kniven på strupen kommer olika parter att börja leverera lösningar.

Vår tro är att ECB agerar i samband med sitt penningpolitiska möte, om inte annat så för att möta den senaste tidens allt svagare konjunktursignaler. En räntesänkning ligger definitivt i korten men det finns också utrymme för andra offensiva satsningar från centralbankens håll, inte minst köp av statsobligationer.

För EMU-politikerna blir den främsta uppgiften att försöka begränsa spridningseffekterna från utvecklingen i Grekland. Spanien och spanska banker är det som för närvarande är i mest fokus med större underskott i statsbudgeten än väntat och nedgraderingar och nya kapitalbehov för bankerna. Den här knuten måste lösas upp innan det grekiska valet och vi tror att något kommer att hända innan valet. Kapitalstöd till de spanska bankerna via EFSF är exempelvis en möjlig väg.

Så sammantaget bygger vårt lite mer optimistiska scenario på att konjunkturindikatorerna håller sig hyfsat stabila, om än på låga nivåer, och att det kommer att presenteras en räcka politiska åtgärder som får finansmarknadernas aktörer på bättre humör. Vi tror dock inte på någon spikrak resa uppåt utan det kommer att vara stora svängningar under månaden som kommer.

När vi senare summerar månaden räknar vi dock med att det ska vara mer plus än minus - och i bästa fall rejält med plussiffror.

För det finns faktiskt en ytterligare faktor som bidrar till att vi tror att tillfället är väl valt för att addera risk till portföljen. Många större placerare ska visa upp såväl avkastning som portföljinnehav vid halvårsskiftet.

Flera av dessa placerare är troligen pressade av svaga resultat och skulle vi få ett positivt momentum på börsen så finns det mycket pengar på sidlinjen som kommer att söka sig dit och pressa upp börskurserna ytterligare. Att missa en litet börsrally i juni skulle svida mer än vanligt för många professionella investerare.

Vår portfölj inför den kommande månaden har 50 procent aktier, vilket är en mindre aktieandel än normalportföljens omkring 70 procent men mer än förra månadens 30 procent. Det är trots allt osäkra tider och det är inte läge att kasta in hela investeringspengen. Vår ökning den här månaden ska mer ses som ett kalkylerat risktagande än en total omsvängning i marknadssynen.

En tuffare satsning är det att gå in med 10 procent i råvaror. Observera dock att det inte är aktier i råvarubolag utan själva råvarorna vi vill exponera oss emot. Priserna på råvaror är generellt sett ganska låga och med väntade stimulanser från Kina finns utrymme för uppgångar. För att minska risken väljer vi att placera i breda råvarufonder som finns hos exempelvis Handelsbanken och Ålandsbanken.

Resterande 40 procent av investeringspengen ligger kvar i räntor.