Nu har vi under några veckor kastats mellan hopp och förtvivlan när vi följt det politiska spektakel som de amerikanska budgetförhandlingarna utvecklats till.

Gårdagens desperata försök av Republikanerna i representanthuset att försöka baxa igenom ett eget budgetförslag stöp som väntat redan i senaten, och ska nog mest ses som ett försök att visa handlingskraft och skjuta ytterligare en del av skulden för budgetlåsningen på president Obama och Demokraterna.

Nu har nya förhandlingar startat i senaten och parterna sägs vara optimistiska om en lösning. Det börjar ju annars att dra ihop sig till det datum, 17 oktober, som av finansminister Jacob Lew satts upp som sista datum för när skuldtaket måste höjas för att den amerikanska staten inte ska få akuta problem med sina betalningar.

Nu har dock kongressens budgetkontor (CBO) uppskattat att eventuella betalningsinställelser dröjer till någon gång mellan 22 och sista oktober. Det här kan i sin tur innebära att politikerna ännu inte känner det riktiga flåset i nacken och att en eventuell budget- och skuldtakslösning därför kan dröja ytterligare några dagar.

Finansmarknadens aktörer börjar dock dra öronen åt sig och under gårdagen fick vi se USA-börserna sjunka samtidigt som de långa marknadsräntorna steg något. Till oron bidrog säkerligen att kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte utsikterna för det amerikanska kreditbetyget till negativa. Betyget är i dagsläget AAA, som är det högsta möjliga.

En ytterligare faktor som bidrar till ökad osäkerhet är att sannolikheten för att det blir en kortsiktig budget- och skuldtakslösning ökar när förhandlingsutrymmet krymper såväl tidsmässigt som politiskt.

De lösningar som nu diskuteras i senaten ryktas handla om en lösning som innebär att statliga verksamheter kan hållas rullande till mitten av januari och att lånemöjligheterna sträcks ut till 7 februari med ytterligare möjligheter att använda extraordinära åtgärder för att förlänga lånefristen.

Det här innebär givetvis att det amerikanska budgetbråket tidvis kommer att fortsätta att vara en tämligen het politisk potatis under de kommande månaderna och att det lättnadsrally på börsen som vi på Placera, och många med oss, räknat med riskerar att helt utebli.

Nu när budgetbråket dragit ut på tiden är det också kanske dags att ifrågasätta de ekonomiska kalkyler och bedömningar som i förstone räknade med begränsade negativa effekter på realekonomin.

Den amerikanska återhämtningen har visserligen uppvisat högre stabilitet än tidigare men stängningen av myndigheter och politisk kaos kommer samtidigt som landet genomgår en kraftig finanspolitisk åtstramning. En åtstramning som dessutom är en konsekvens av att politikerna inte kunde enas kring statsfinanserna senast det begav sig.

Helt klart är ändå att amerikanska hushåll och företag samt utländska placerare säkerligen funderar kring hur politiskt käbbel och en eventuell betalningsinställelse kommer att påverka ekonomin i stort.

En amerikansk betalningsinställelse har inte längre en sannolikhet på noll.

På marginalen lär det betyda mindre konsumtion, lägre investeringar och mindre vilja att hålla amerikanska tillgångar. Sedan början av augusti har ju dessutom den amerikanska börsen sammantaget legat stilla samtidigt som många andra av världens börser rört sig uppåt. Det sätter det hyggliga lugn som sett på den amerikanska finansmarknaden under budgetdiskussionerna i visst perspektiv.

En första check på hur realekonomin påverkats och eventuellt riskerar att påverkas framöver får vi ikväll när den amerikanska centralbanken publicerar sin ¿Beige book¿, som är en sammanställning av det ekonomiska läget i de olika centralbanksdistrikt som USA är uppdelat i. Inte minst viktig nu när annan officiell statistik inte kan publiceras.