Det värsta som skulle kunna hända
Mardrömmen på världens börser fortsätter. Nu spekuleras det vilt kring fortsättningen och Placera ger här sina bidrag.

15 januari, 2016
Mardrömmen på världens börser fortsätter. Nu spekuleras det vilt kring fortsättningen och Placera ger här sina bidrag.

15 januari, 2016
Finansåret 2016 har fått en riktig mardrömstart med rejäla nedgångar på i stort sett alla av världens börser. Börserna i utvecklade ekonomier (Developed Markets) har gått ner med 7,1 procent i genomsnitt och då har vi ändå bara kommit knappt halvvägs in i januari. Nästan lika illa ser det ut i utvecklingsekonomierna (Emerging- och Frontier Markets), se tabellen längst ned i texten.
Det bör tilläggas att det MSCI-index som vi använder som underlag inte innefattar kinesiska A-aktier och att fallet på de kinesiska fastlandsbörserna varit större än de -11,3 som återges i tabellen. Shanghai-börsen är exempelvis ner med 15 procent i januari.
Inte att förvåna duggar nu olika katastrofscenarier tätt bland analyshusen även om det också finns röster som försöker gjuta olja på vågorna.
De flesta pekar ut turbulensen kring Kina som den stora boven i det pågående dramat. För även om det finns små tecken på att ekonomin håller på att stabiliseras så fortsätter kapitalutflödena från landet att vara massiva och trycket på yuanen att försvagas ytterligare växer successivt. Enligt analyshuset Capital Economics slog kapitalutflödena från Kina ett nytt mindre smickrande rekord när de nådde 159 miljarder dollar i december.
Många ställer sig dessutom skeptiska till den officiella kinesiska statistiken och tar den svaga efterfrågan på råvaror som intäkt för att tillväxten kan vara betydligt lägre än den politiska ledningen hittills har hävdat. Ändå var de nyligen publicerade siffrorna för utrikeshandeln upplyftande. Räknat i yuan steg exempelvis exporten även om det oftast brukar hänvisas till mätningen i dollar som fortfarande uppvisade minustal. Om än betydligt lägre än väntat.
Att råvarupriserna fortsätter att sjunka, och den kinesiska ekonomin utvecklas svagt, spär dessutom på oron för utvecklingen i andra tillväxteekonomier. Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrostatstiken rullar in i förhållande till analytikernas prognoser, visar också på ett brant fall för EM-länderna allt sedan slutet av förra året.

En annan faktor som spär på finansoron är det kommit en del svaga konjunktursignaler från bland annat USA och Storbritannien, som annars agerat motorer för deN – visserligen svaga – men ändå återhämtning som skett i världsekonomin. Framförallt är det industrin som drabbats men många oroas för att den svaga utvecklingen ska sprida sig till tjänstesektorn, som än så länge utvecklats stabilt.
Inte minst är den mycket starka sysselsättningsutvecklingen i USA ett bevis på att ekonomin fortfarande tycks befinna sig på rätt spår och ESI för USA har uppvisat en positiv trend i inledningen av 2016.
Däremot är inflationen i USA synnerligen låg och att Federal Reserve trots detta påbörjat, vad som enligt dem själva ska bli, en serie räntehöjningar bidrar också till finansiell oro. Inte minst för att det bidrar till att dollarn stärkts och för att det sätter marknaden för företagsobligationer under press.
I sammanhanget är det också värt att poängtera att ekonomin i EMU-området fortsatt att stärkas även om återhämtningen fortfarande är svag.
När vi, och andra, nu försöker blicka framåt finns ett otal möjliga scenarier. Det finns en hyggligt hög sannolikhet för både ett scenario med fortsatt finansiell turbulens under hela 2016 och för att det här bara är samma typ av tillfällig börskorrigering som vi sett vid ett flertal gånger under de senaste åren.
Vi på Placera har gjort ett försök att dela upp det i ett värsta respektive bästa tänkbara utfall och hur vägen dit möjligen kan se ut.

Det värsta utfallet: Deflationsscenariot
* Den kinesiska ekonomin fortsätter att försvagas och kapitalutflödena fortsätter. Yuanen destabiliseras ytterligare och i förlängningen leder detta till ökad global valutaturbulens.
* Råvarupriserna fortsätter att sjunka och sätter press på flera tillväxtekonomier samtidigt som ett mycket lågt oljepris leder till mer geopolitisk turbulens.
* Sjunkande råvarupriser och den amerikanska centralbankens räntehöjningar adderar till att marknaden för företagsobligationer försämras, vilket i sin tur sprider sig till aktiemarknaden.
* Konjunkturläget i USA och Storbritannien förvärras och sprider sig till tjänstesektorn. I förlängningen innebär detta att den globala tillväxten försvagas. Både tillväxtprognoser och företagens vinstestimat måste skruvas ner.
* Det börjar framstå som allt mer troligt med ett brittiskt utträde ur EU. När även andra länder börjar ifrågasätta EU:s roll börjar ränteskillnaderna mellan olika länder åter att stiga kraftigt och vi börjar se antydningar till "eurokrisen 2.0".
* I jakten på säkra hamnar söker sig placerare till amerikanska tillgångar varvid dollarn stärkts kraftigt. Det bidrar inte bara till en amerikansk konjunkturförsvagning utan försvårar dessutom situationen för flera tillväxtekonomier ytterligare.
* Svag ekonomisk tillväxt och en allt starkare dollar sätter tydlig prägel på det amerikanska presidentvalet. Ökad protektionism blir ett genomgående tema och frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA havererar.
Givetvis kommer inte allt detta att inträffa. Men det kan räcka med att några av punkterna ser ut att vara på väg att realiseras för att det ska bidra till ordentlig turbulens på finansmarknaderna.
Dessutom innebär den i utgångsläget närmast obefintliga globala inflationen att risken för deflation är överhängande. För många är det scenariot den riktiga mardrömmen.
Det bästa utfallet: Vi studsar tillbaka
* Den kinesiska ledningen får kontroll över utflödena av kapital och lyckas stabilisera yuanen samtidigt som regeringen lanserar ett stimulanspaket och konjunktursignaler inte pekar mot ytterligare försvagning.
* Konjunktursignalerna i EMU-området fortsätter att peka uppåt och får stöd av försiktiga finanspolitiska satsningar. ECB lanserar nya stimulansåtgärder men markerar samtidigt att banken inte strävar efter ytterligare försvagning av euron.
* Tjänstesektorerna i USA och Storbritannien fortsätter att leverera samtidigt som industrin klarar av att hanka sig fram.
* Federal Reserve gör en försiktig reträtt från scenariot att räntan ska höjas fyra gånger i år.
* Råvarupriserna stabiliseras och börjar uppvisa en försiktigt positiv trend.
* Placerare ser ett köpläge på världens börser efter den senaste tidens nedgång. Bristen på vettiga alternativ till aktier som placeringsalternativ är en av drivkrafterna.
Det som kanske framför allt talar för ett positivt utfall är att världsekonomin trots allt fortsätter att växa, även om 2016 i så fall ser ut att bli ett lika osexigt tillväxtår som 2015.
Men det krävs säkert inte särkskilt mycket i form av positiva överraskningar för att köparna ska återvända till börsen i stor skara. En tes bakom den svaga starten på 2016 är att det snarast är köpare som saknats än att placerare öst ut aktier i någon form av panik.
Det finns dessutom ett antal olika scenarirer och teman som vi inte har berört. Vi ska också poängtera att det är betydligt lättare att spekulera i krisscenarior än i de positiva utfallen.
Det betyder däremot inte att krisscenarierna för den skull är mer sannolika.
Börsutveckling,
i lokal valuta | |||
2016-01-13 | Från årsskiftet | 2015 | |
Tunisien | 733,61634 | 4,5% | -9,2% |
Mauritius | 955,66957 | 1,2% | -11,3% |
Turkiet | 1433,5255 | 0,9% | -16,5% |
Bangladesh | 545,19646 | 0,6% | -5,5% |
Litauen | 1042,7037 | 0,5% | -0,6% |
Thailand | 1495,3694 | 0,0% | -16,5% |
Indonesien | 1825,0069 | -0,2% | -14,3% |
Estland | 1110,3802 | -0,3% | 19,5% |
Marocko | 602,6276 | -0,7% | -12,1% |
Kenya | 1526,9525 | -0,7% | -14,5% |
Jordanien | 586,50192 | -0,9% | 1,0% |
Israel | 1052,8219 | -1,5% | 8,3% |
Kroatien | 848,24084 | -1,5% | 0,5% |
Bahrain | 231,94459 | -2,1% | -14,9% |
Pakistan | 1706,4953 | -2,1% | -10,7% |
Vietnam | 843,52545 | -2,2% | -5,9% |
Finland | 703,83901 | -2,2% | 12,1% |
Malaysia | 1162,6643 | -2,4% | -3,0% |
Sydkorea | 1126,6744 | -2,7% | 1,2% |
Ukraina | 391,04892 | -2,8% | -16,6% |
Nya Zeeland | 929,25061 | -2,9% | 8,0% |
Irland | 583,74966 | -3,1% | 31,6% |
Tjeckien | 512,92981 | -3,2% | -13,1% |
Libanon | 708,45573 | -3,8% | 0,9% |
Bulgarien | 681,75403 | -3,8% | -20,3% |
Portugal | 382,72144 | -3,9% | 8,9% |
Polen | 488,99499 | -4,1% | -17,4% |
Chile | 884,15476 | -4,2% | -5,6% |
Slovenien | 907,6248 | -4,3% | -0,5% |
Mexiko | 1216,4405 | -4,4% | -1,2% |
Holland | 984,26723 | -4,4% | 11,1% |
Storbritannien | 931,34647 | -4,5% | -3,6% |
Schweiz | 891,92169 | -4,6% | -0,4% |
Indien | 1591,522 | -4,6% | -1,4% |
FM, genomsnitt | 952,2856 | -4,6% | -11,4% |
Oman | 594,01123 | -4,7% | -12,6% |
Belgien | 881,36629 | -4,8% | 21,6% |
Danmark | 1894,1492 | -4,9% | 36,5% |
Frankrike | 802,24304 | -5,0% | 9,8% |
Sydafrika | 1637,9017 | -5,2% | -3,2% |
Argentina | 752,69106 | -5,4% | 6,4% |
Serbien | 915,81706 | -5,5% | -7,0% |
Kuwait | 350,82089 | -5,8% | -16,5% |
Rumänien | 1512,8285 | -5,9% | 8,5% |
Ryssland | 657,46557 | -5,9% | 17,4% |
Italien | 493,0191 | -5,9% | 16,1% |
Australien | 767,87715 | -6,0% | -2,8% |
Singapore | 693,79085 | -6,0% | -14,6% |
Sri Lanka | 903,60084 | -6,0% | -12,3% |
Spanien | 591,80053 | -6,2% | -5,9% |
Sverige | 1103,9816 | -6,2% | 5,0% |
EM, genomsnitt | 982,68532 | -6,5% | -7,1% |
Taiwan | 872,01941 | -6,7% | -10,6% |
Kanada | 852,49559 | -6,8% | -11,7% |
Japan | 817,63857 | -6,8% | 9,1% |
Colombia | 1209,5175 | -7,0% | -24,3% |
Tyskland | 989,54374 | -7,0% | 8,5% |
DM, genomsnitt | 1020,6477 | -7,1% | 0,3% |
Hong Kong | 1085,9792 | -7,2% | -5,1% |
Filippinerna | 1501,6642 | -7,2% | -6,4% |
För. arabemiraten | 602,48671 | -7,7% | -20,7% |
Österrike | 430,75517 | -7,8% | 14,1% |
USA | 1262,7526 | -8,0% | -1,4% |
Grekland | 47,986632 | -8,3% | -46,3% |
Norge | 719,64746 | -9,1% | -2,0% |
Kazakstan | 345,80584 | -9,6% | -49,1% |
Peru | 672,40367 | -9,7% | -32,0% |
Brasilien | 700,67069 | -9,8% | -16,7% |
Qatar | 941,0898 | -9,8% | -21,8% |
Kina | 957,25122 | -11,3% | -8,6% |
Egypten | 815,12595 | -12,2% | -23,1% |
Nigeria | 839,90788 | -13,9% | -19,9% |
Mardrömmen på världens börser fortsätter. Nu spekuleras det vilt kring fortsättningen och Placera ger här sina bidrag.

15 januari, 2016
Finansåret 2016 har fått en riktig mardrömstart med rejäla nedgångar på i stort sett alla av världens börser. Börserna i utvecklade ekonomier (Developed Markets) har gått ner med 7,1 procent i genomsnitt och då har vi ändå bara kommit knappt halvvägs in i januari. Nästan lika illa ser det ut i utvecklingsekonomierna (Emerging- och Frontier Markets), se tabellen längst ned i texten.
Det bör tilläggas att det MSCI-index som vi använder som underlag inte innefattar kinesiska A-aktier och att fallet på de kinesiska fastlandsbörserna varit större än de -11,3 som återges i tabellen. Shanghai-börsen är exempelvis ner med 15 procent i januari.
Inte att förvåna duggar nu olika katastrofscenarier tätt bland analyshusen även om det också finns röster som försöker gjuta olja på vågorna.
De flesta pekar ut turbulensen kring Kina som den stora boven i det pågående dramat. För även om det finns små tecken på att ekonomin håller på att stabiliseras så fortsätter kapitalutflödena från landet att vara massiva och trycket på yuanen att försvagas ytterligare växer successivt. Enligt analyshuset Capital Economics slog kapitalutflödena från Kina ett nytt mindre smickrande rekord när de nådde 159 miljarder dollar i december.
Många ställer sig dessutom skeptiska till den officiella kinesiska statistiken och tar den svaga efterfrågan på råvaror som intäkt för att tillväxten kan vara betydligt lägre än den politiska ledningen hittills har hävdat. Ändå var de nyligen publicerade siffrorna för utrikeshandeln upplyftande. Räknat i yuan steg exempelvis exporten även om det oftast brukar hänvisas till mätningen i dollar som fortfarande uppvisade minustal. Om än betydligt lägre än väntat.
Att råvarupriserna fortsätter att sjunka, och den kinesiska ekonomin utvecklas svagt, spär dessutom på oron för utvecklingen i andra tillväxteekonomier. Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrostatstiken rullar in i förhållande till analytikernas prognoser, visar också på ett brant fall för EM-länderna allt sedan slutet av förra året.

En annan faktor som spär på finansoron är det kommit en del svaga konjunktursignaler från bland annat USA och Storbritannien, som annars agerat motorer för deN – visserligen svaga – men ändå återhämtning som skett i världsekonomin. Framförallt är det industrin som drabbats men många oroas för att den svaga utvecklingen ska sprida sig till tjänstesektorn, som än så länge utvecklats stabilt.
Inte minst är den mycket starka sysselsättningsutvecklingen i USA ett bevis på att ekonomin fortfarande tycks befinna sig på rätt spår och ESI för USA har uppvisat en positiv trend i inledningen av 2016.
Däremot är inflationen i USA synnerligen låg och att Federal Reserve trots detta påbörjat, vad som enligt dem själva ska bli, en serie räntehöjningar bidrar också till finansiell oro. Inte minst för att det bidrar till att dollarn stärkts och för att det sätter marknaden för företagsobligationer under press.
I sammanhanget är det också värt att poängtera att ekonomin i EMU-området fortsatt att stärkas även om återhämtningen fortfarande är svag.
När vi, och andra, nu försöker blicka framåt finns ett otal möjliga scenarier. Det finns en hyggligt hög sannolikhet för både ett scenario med fortsatt finansiell turbulens under hela 2016 och för att det här bara är samma typ av tillfällig börskorrigering som vi sett vid ett flertal gånger under de senaste åren.
Vi på Placera har gjort ett försök att dela upp det i ett värsta respektive bästa tänkbara utfall och hur vägen dit möjligen kan se ut.

Det värsta utfallet: Deflationsscenariot
* Den kinesiska ekonomin fortsätter att försvagas och kapitalutflödena fortsätter. Yuanen destabiliseras ytterligare och i förlängningen leder detta till ökad global valutaturbulens.
* Råvarupriserna fortsätter att sjunka och sätter press på flera tillväxtekonomier samtidigt som ett mycket lågt oljepris leder till mer geopolitisk turbulens.
* Sjunkande råvarupriser och den amerikanska centralbankens räntehöjningar adderar till att marknaden för företagsobligationer försämras, vilket i sin tur sprider sig till aktiemarknaden.
* Konjunkturläget i USA och Storbritannien förvärras och sprider sig till tjänstesektorn. I förlängningen innebär detta att den globala tillväxten försvagas. Både tillväxtprognoser och företagens vinstestimat måste skruvas ner.
* Det börjar framstå som allt mer troligt med ett brittiskt utträde ur EU. När även andra länder börjar ifrågasätta EU:s roll börjar ränteskillnaderna mellan olika länder åter att stiga kraftigt och vi börjar se antydningar till "eurokrisen 2.0".
* I jakten på säkra hamnar söker sig placerare till amerikanska tillgångar varvid dollarn stärkts kraftigt. Det bidrar inte bara till en amerikansk konjunkturförsvagning utan försvårar dessutom situationen för flera tillväxtekonomier ytterligare.
* Svag ekonomisk tillväxt och en allt starkare dollar sätter tydlig prägel på det amerikanska presidentvalet. Ökad protektionism blir ett genomgående tema och frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA havererar.
Givetvis kommer inte allt detta att inträffa. Men det kan räcka med att några av punkterna ser ut att vara på väg att realiseras för att det ska bidra till ordentlig turbulens på finansmarknaderna.
Dessutom innebär den i utgångsläget närmast obefintliga globala inflationen att risken för deflation är överhängande. För många är det scenariot den riktiga mardrömmen.
Det bästa utfallet: Vi studsar tillbaka
* Den kinesiska ledningen får kontroll över utflödena av kapital och lyckas stabilisera yuanen samtidigt som regeringen lanserar ett stimulanspaket och konjunktursignaler inte pekar mot ytterligare försvagning.
* Konjunktursignalerna i EMU-området fortsätter att peka uppåt och får stöd av försiktiga finanspolitiska satsningar. ECB lanserar nya stimulansåtgärder men markerar samtidigt att banken inte strävar efter ytterligare försvagning av euron.
* Tjänstesektorerna i USA och Storbritannien fortsätter att leverera samtidigt som industrin klarar av att hanka sig fram.
* Federal Reserve gör en försiktig reträtt från scenariot att räntan ska höjas fyra gånger i år.
* Råvarupriserna stabiliseras och börjar uppvisa en försiktigt positiv trend.
* Placerare ser ett köpläge på världens börser efter den senaste tidens nedgång. Bristen på vettiga alternativ till aktier som placeringsalternativ är en av drivkrafterna.
Det som kanske framför allt talar för ett positivt utfall är att världsekonomin trots allt fortsätter att växa, även om 2016 i så fall ser ut att bli ett lika osexigt tillväxtår som 2015.
Men det krävs säkert inte särkskilt mycket i form av positiva överraskningar för att köparna ska återvända till börsen i stor skara. En tes bakom den svaga starten på 2016 är att det snarast är köpare som saknats än att placerare öst ut aktier i någon form av panik.
Det finns dessutom ett antal olika scenarirer och teman som vi inte har berört. Vi ska också poängtera att det är betydligt lättare att spekulera i krisscenarior än i de positiva utfallen.
Det betyder däremot inte att krisscenarierna för den skull är mer sannolika.
Börsutveckling,
i lokal valuta | |||
2016-01-13 | Från årsskiftet | 2015 | |
Tunisien | 733,61634 | 4,5% | -9,2% |
Mauritius | 955,66957 | 1,2% | -11,3% |
Turkiet | 1433,5255 | 0,9% | -16,5% |
Bangladesh | 545,19646 | 0,6% | -5,5% |
Litauen | 1042,7037 | 0,5% | -0,6% |
Thailand | 1495,3694 | 0,0% | -16,5% |
Indonesien | 1825,0069 | -0,2% | -14,3% |
Estland | 1110,3802 | -0,3% | 19,5% |
Marocko | 602,6276 | -0,7% | -12,1% |
Kenya | 1526,9525 | -0,7% | -14,5% |
Jordanien | 586,50192 | -0,9% | 1,0% |
Israel | 1052,8219 | -1,5% | 8,3% |
Kroatien | 848,24084 | -1,5% | 0,5% |
Bahrain | 231,94459 | -2,1% | -14,9% |
Pakistan | 1706,4953 | -2,1% | -10,7% |
Vietnam | 843,52545 | -2,2% | -5,9% |
Finland | 703,83901 | -2,2% | 12,1% |
Malaysia | 1162,6643 | -2,4% | -3,0% |
Sydkorea | 1126,6744 | -2,7% | 1,2% |
Ukraina | 391,04892 | -2,8% | -16,6% |
Nya Zeeland | 929,25061 | -2,9% | 8,0% |
Irland | 583,74966 | -3,1% | 31,6% |
Tjeckien | 512,92981 | -3,2% | -13,1% |
Libanon | 708,45573 | -3,8% | 0,9% |
Bulgarien | 681,75403 | -3,8% | -20,3% |
Portugal | 382,72144 | -3,9% | 8,9% |
Polen | 488,99499 | -4,1% | -17,4% |
Chile | 884,15476 | -4,2% | -5,6% |
Slovenien | 907,6248 | -4,3% | -0,5% |
Mexiko | 1216,4405 | -4,4% | -1,2% |
Holland | 984,26723 | -4,4% | 11,1% |
Storbritannien | 931,34647 | -4,5% | -3,6% |
Schweiz | 891,92169 | -4,6% | -0,4% |
Indien | 1591,522 | -4,6% | -1,4% |
FM, genomsnitt | 952,2856 | -4,6% | -11,4% |
Oman | 594,01123 | -4,7% | -12,6% |
Belgien | 881,36629 | -4,8% | 21,6% |
Danmark | 1894,1492 | -4,9% | 36,5% |
Frankrike | 802,24304 | -5,0% | 9,8% |
Sydafrika | 1637,9017 | -5,2% | -3,2% |
Argentina | 752,69106 | -5,4% | 6,4% |
Serbien | 915,81706 | -5,5% | -7,0% |
Kuwait | 350,82089 | -5,8% | -16,5% |
Rumänien | 1512,8285 | -5,9% | 8,5% |
Ryssland | 657,46557 | -5,9% | 17,4% |
Italien | 493,0191 | -5,9% | 16,1% |
Australien | 767,87715 | -6,0% | -2,8% |
Singapore | 693,79085 | -6,0% | -14,6% |
Sri Lanka | 903,60084 | -6,0% | -12,3% |
Spanien | 591,80053 | -6,2% | -5,9% |
Sverige | 1103,9816 | -6,2% | 5,0% |
EM, genomsnitt | 982,68532 | -6,5% | -7,1% |
Taiwan | 872,01941 | -6,7% | -10,6% |
Kanada | 852,49559 | -6,8% | -11,7% |
Japan | 817,63857 | -6,8% | 9,1% |
Colombia | 1209,5175 | -7,0% | -24,3% |
Tyskland | 989,54374 | -7,0% | 8,5% |
DM, genomsnitt | 1020,6477 | -7,1% | 0,3% |
Hong Kong | 1085,9792 | -7,2% | -5,1% |
Filippinerna | 1501,6642 | -7,2% | -6,4% |
För. arabemiraten | 602,48671 | -7,7% | -20,7% |
Österrike | 430,75517 | -7,8% | 14,1% |
USA | 1262,7526 | -8,0% | -1,4% |
Grekland | 47,986632 | -8,3% | -46,3% |
Norge | 719,64746 | -9,1% | -2,0% |
Kazakstan | 345,80584 | -9,6% | -49,1% |
Peru | 672,40367 | -9,7% | -32,0% |
Brasilien | 700,67069 | -9,8% | -16,7% |
Qatar | 941,0898 | -9,8% | -21,8% |
Kina | 957,25122 | -11,3% | -8,6% |
Egypten | 815,12595 | -12,2% | -23,1% |
Nigeria | 839,90788 | -13,9% | -19,9% |
Rapporter
Aktieanalys
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Handelsbanken
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−0,10%
(11:15)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 159,98