Vi på Placera drar efter dagens penningpolitiska besked från ECB-chefen Mario Draghi – säkerligen i likhet med många utomstående bedömare – slutsatsen att det inte längre handlar om att ECB ska börja köpa (stats)obligationer i stor skala, utan snarare om när.

Om det fanns några tveksamheter inför dagens presskonferens så handlade de i första hand om Mario Draghi tidigare hade gått för långt när han utlovade ett specifikt mål för hur mycket ECB:s balansräknings skulle expanderas. För det andra om ECB-ledningen verkligen var så överens, som han också låtit påskina, om att det kunde bli nödvändigt med nya och okonventionella penningpolitiska åtgärder.

På just dessa punkter var Mario Draghi egentligen överraskande tydlig på torsdagens presskonferens. Dels vidhöll han att ECB:s balansomslutning ska återföras till nivån den hade i inledningen av 2012, dels upprepade han budskapet om att ECB-ledningen var rörande överens om hur penningpolitiken framöver skulle kunna komma att utformas och att mer av okonventionella penningpolitiska åtgärder kunde bli nödvändiga att implementera.

Vår tolkning kring detta är att ECB:s balansomslutning ska expanderas med ytterligare omkring 800-900 miljarder euro det närmaste året. För att detta ska lyckas krävs att ECB måste börja köpa statsobligationer i stor omfattning.

Tidigare aviserade åtgärder som exempelvis köp av säkerställda obligationer (ABS:er) eller riktade och villkorade generösa lån till europeiska banker (TLTRO) räcker inte för att uppnå det målet.  Inte minst har bankernas efterfrågan på lån hos ECB, som i sin tur är villkorad till att pengarna lånas vidare till den privata sektorn, varit betydligt svalare än ECB troligen hade väntat.

Det är också ganska tydligt vad som behöver uppfyllas för att ECB ska skrida till verket med mer av okonventionella åtgärder. Dels att tillväxten i EMU-området vägrar att ta fart, dels att inflationen fortsätter att ligga långt under målet på två procent. I oktober landade inflationstakten på 0,4 procent i EMU-området som helhet.

Mario Draghi flaggade i samband med presskonferensen för att ECB troligen kommer att tvingas till nya nedrevideringar av sina tillväxtprognoser i samband med det penningpolitiska mötet i början av december. Detta i likhet med de nedrevideringar som EU-kommissionen gjorde när det presenterade färska prognoser under onsdagen, där de räknade men en tillväxt på 1,1 procent och en inflation på 0,8 procent i EMU-området under 2015.

Det mesta talar dessutom för att inflationen kommer att förbli fortsatt mycket låg. Det finns inget inflationstryck från lönesidan och nu faller dessutom energipriserna på bred front. Inflationen kommer därmed att, i bästa fall, fortsätta att ligga strax över nollstrecket.

Den minnesgoda kan dessutom påminna sig om att det var stigande energipriser som föranledde ECB att genomföra, de i backspegeln mindre genomtänkta, räntehöjningarna under 2011. Ska ECB agera symmetriskt krävs det att de också agerar när energipriserna trycker ner inflationstakten.

Frågan är snarast om ett beslut om köp av statsobligationer kan komma redan i år eller om det dröjer till inledningen av 2015.

På decembermötet uppstår annars ett gyllene tillfälle i samband med de prognosjusteringar som då genomförs.  Mot ett så tidigt beslut talar att det fortfarande finns en viss grad av motstånd från bland annat Tyskland och Österrike mot att genomföra köp av statsobligationer i stor skala.

Det syns också på marknadsreaktionerna att tolkningen på många håll handlar om att ECB kommer att tvingas längre ut på den penningpolitiska banan.

Euron har tappat rejält mot den amerikanska dollarn och handlas nu kring 1,24 euro per dollar efter att ha stått i 1,25 inför presskonferensen. Börser i Europa vände också upp på beskeden och den svenska börsen vände från ett inledande minus till av vara en knapp halvprocent upp efter Draghis mjuka penningpolitiska besked.