Ingen blev egentligen förvånad när den europeiska centralbanken (ECB) valde att hålla sin styrränta oförändrad på 0,5 procent. Beslutet togs av en enad centralbanksledningen men centralbankschefen Mario Draghi erkände på den efterföljande presskonferensen att flera ledamöter i ledning lyft frågan om en räntesänkning på dagens penningpolitiska möte.

Draghi återupprepade dessutom budskapet från det föregående mötet att räntan kommer att hållas på dagens nivå eller lägre under lång tid framöver, av allt att döma i ett försök att hålla nere marknadsräntorna även på längre tidshorisonter.

Dessutom sades centralbanken vara redo att agera med alla tillgängliga penningpolitiska instrument, inklusive nya generösa lån till bankerna (LTRO), om det ekonomiska läget så skulle kräva.

Den centrala fråga blir då varför ECB inte redan nu väljer att rycka ut med ytterligare penningpolitiska stimulanser?

Inflation i EMU/området sjönk tillbaka till 1,1 procent i september, långt under centralbankens mål på två procents inflation, och banken ser en fortsatt nedpressad inflation på medellång sikt. Dessutom konstaterar man att den ekonomiska återhämtningen går långsamt och att tillväxtriskerna fortfarande i huvudsak finns på nedsidan.

En risk mot den ekonomiska återhämtningen är dessutom en finansmarknad som fortfarande inte fungerar tillfredsställande i stora delar av EMU-området, något som bland annat syns i en fortsatt stor ränteskillnad mellan olika länder och i svag kredittillväxt.

Och även om växelkursen inte är någon målvariabel för banken måste ledningen ändå oroas över den kraftiga euroförstärkning som skett under de senaste månaderna. Kursen mot dollarn har gått från runt 1,28 euro per dollar i juli till 1,36 idag. Euroförstärkningen fick en extra skjuts uppåt efter dagens ECB-besked och det är nog en indikation på att finansmarknadens aktörer börjar förlora tron på ytterligare penningpolitiska stimulanser från ECB:s sida.

Mot alla argument som finns för ytterligare stimulanser ställer ECB-ledningen i sin tur en stapplande ekonomisk återhämtning i EMU-området och en försiktig förstärkning i olika konfidensindikatorer under de senaste månaderna. Det är väl heller ingen vild gissning att ECB-ledningen tar hänsyn till att den tyska ekonomin går såpass starkt och inte är i behov att ytterligare stimulans.

Skulle den ekonomiska återhämtningen i EMU-området fortsätta lär det förstås inte komma nya stimulanser från ECB:s sida.

Vår tolkning av dagens besked i samband med presskonferensen är ändå att nya stimulanser inte ligger särskilt långt bort om exempelvis inflationstakten skulle sjunka ytterligare eller den globala och/eller europeiska återhämtningen skulle visa tecken på att mattas av.

Dagens låga inflation i EMU-området bidrar dessutom till att realräntorna (marknadsräntor minus inflationen) i flera krisländer är mycket höga, både historiskt sett och i förhållande till den ekonomiska utvecklingen, samt till att budgetmålen blir svårare att uppfylla.

Flera länder i EMU-samarbetet är därför i behov av ytterligare penningpolitiska stimulanser. ECB:s balansgång förblir därmed oförändrat svår.