De allt färre i ECB-ledningen som motsätter sig ytterligare penningpolitiska stimulanser har haft några motiga veckor. Att dagens preliminära inflationssiffror för maj landade överraskande lågt borde vara spiken i kistan för deras motstånd.

Inflationstakten i maj blev 0,5 procent, vilket låg en bit under analytikernas förväntningar på 0,7 procent. Dessutom var majsiffran, tillsammans med marssiffran, den lägsta inflation som uppmätts i EMU-området sedan november 2009 (se diagram).

Den låga inflationen och de sjunkande inflationsförväntningarna anses i stora delar av ECB-direktionen vara ett hot mot ekonomin i stort. Lägg dessutom till att alla skuldsaneringsprogram i krisländerna, hur misslyckade de än har varit hittills, försvåras ytterligare av att inflationen förblir besvärande låg.

Till detta ska läggas att konjunkturkurvorna ser ut att ha börjat vika ner enligt de inköpschefsindex som publicerades i början av veckan. Att arbetslösheten i utgångsläget ligger på skyhöga 11,8 procent (officiellt) och penningmängdstillväxten (M3) sjönk till 0,8 procent i april är några ytterligare faktorer som ECB-ledamöterna behöver väga in vid torsdagens penningpolitiskamöte.

Vi på Placera räknar nu med att sannolikheten för ytterligare penningpolitisk stimulans snuddar vid 100 procent. Att centralbanken sänker räntan till närmare noll procent ligger närmast till hands och att den dessutom sänker räntan på inlåning i banken till under nollan till negativa tal.

Frågan är dock om det räcker för att hålla finansmarknadens aktörer på gott humör?

Att döma av dagens marknadsreaktioner på den överraskande låga inflationssiffran, med sjunkande börser i stora delar av Europa, tycks inte det vara fallet. I likhet med oss på Placera tror vi att de flesta dragit slutsatsen att något annat än ytterligare stimulans, förutom räntesänkningar, bör till för att hålla marknaden på gott humör.

Det kommer därför troligtvis att krävas att ECB plockar fram något överraskande ur rockärmen i likhet med de superbilliga lån man erbjöd europeiska banker 2011, den så kallade LTRO-utlåningen, för att hålla uppe riskviljan på finansmarknaden.

Då var tanken, förutom att skydda och finansiera bankerna, att en del av penningflödet skulle leta sig ut i den reala ekonomin i form av vidare utlåning till hushåll och företag. Att döma av den svaga penningmängdstillväxten har så inte skett utan i princip allt flöde av pengar har stannat hos bankerna.

Vår gissning blir därför att någon form av villkorad utlåning till bankerna kommer att presenteras i samband med torsdagens penningpolitiska möte. Villkorad såtillvida att en del i sin tur måste lånas ut på marknaden. Eller att bankledningen hittar någon annan variant för att få upp penningflödet i europeisk ekonomi. Att bara flöda de europeiska storbankerna med pengar skulle inte vara någon populär variant i dagsläget.

Om marknadsaktörerna inte på något sätt överraskas av ECB:s besked är risken stor att vi står där med en stor besvikelse på torsdagseftermiddagen.