Mönstret på finansmarknaderna har följt det väntade mönstret efter den överraskande segern för Donald Trump i det amerikanska presidentvalet. Världens börser backar, räntorna sjunker, dollarn tappar och oljepriset har sjunkit samtidigt som guldpriset rusat i höjden.

Den här utvecklingen följer i stort sett mönstret som etablerades redan i förra veckan när finansmarknaderna yrvaket nåddes av insikten att Donald Trump faktiskt hade hyggliga möjligheter att bli USA:s nästa president.

Säkrast är väl också att räkna med några turbulenta dagar eller veckor innan finansmarknaderna tagit ut en ny färdriktning. Att hoppas på att den här chocken för finansmarknaderna ska vara lika snabbt övergående som resultatet av den brittiska folkomröstningen kring EU-medlemskapet är nog att hoppas på för mycket.

Viktigare är ändå att konstatera att världen inte går under den här gången heller men att de långsiktiga effekterna av den nu inledda Trump-eran är mycket svårbedömda. Hur många av de, många gånger vidlyftiga, löften och hot som Donald Trump levererat under presidentvalskampanjen är egentligen realistiskt genomförbara.

Frågor som måste få ett svar är bland annat:

* Hur ser den regering ut som han nu kommer att bilda?

* Hur kommer det republikanska partier, som behåller makten i både senaten och representanthuset, att agera gentemot Trump?

* Och vilket intresse har egentligen Donald Trump av att hantera den, många gånger gråa, politiska vardagen?

Det kan däremot redan nu konstateras att en amerikansk president har betydligt mer enskilt inflytande på utrikes- än på inrikespolitiken. Så när det gäller att introducera olika former av handelshinder har Donald Trump ganska stort utrymme att agera.

Möjligheten att få igenom de skattesänkningar, för både hushåll och företag, som Donald Trump utlovat får också bedömas som realistiskt. Däremot kommer han troligen att möta motstånd när det gäller utgiftshöjningar, bland annat i form av sina utlovade infrastruktursatsningar.

Osäkerheten är därmed mycket stor kring hur olika delar av finansmarknaden kommer att utvecklas när krutröken väl har lagt sig.

Vår bedömning på Placera är som följer:

Börsen:

Ökad osäkerhet lär slå mot riskaptiten och vi räknar med att det blir en längre period med större svängningar mellan enskilda handelsdagar. De långsiktiga effekterna är svårbedömda men aktier framstår fortfarande som det mest attraktiva placeringsalternativet.

Paradoxalt nog kan aktiemarknaderna i USA vara det bästa alternativet om Trump får igenom skattesänkningar som på sikt lyfter företagsvinsterna. Marknader i Trumps skottglugg och med stort exportberoende, som exempelvis Kina och Mexico, riskerar att underprestera.

En stor fråga är också hur Trump-segern slår mot humöret bland hushåll och företag. Inte bara i USA utan även globalt. Surare hushåll och företag kan betyda både minskad köplust och lägre investeringar. Det skulle slå negativt mot aktier.   

Räntorna:

Sannolikheten för att den amerikanska centralbanken höjer räntan redan i december har nu sjunkit under 50 procent. Dessutom talar valresultatet för att den extrema lågräntepolitiken kommer att bestå under längre tid i övriga delar av världen. Samtidigt har de långa marknadsräntorna sjunkit.

En Trump-politik med stigande offentligt skuldberg riskerar däremot att driva upp de amerikanska marknadsräntorna på lite längre sikt. Dessutom har Trump motsatt sig den lågräntepolitik som Federal Reserve stått för och kommer med största sannolikhet att tillsätta en betydligt mer hårdför centralbankschef när Janet Yellens nuvarande mandat går ut i början av 2018.

Dessutom finns en risk för att länder med stora innehav att amerikanska statspapper börjar dumpa sina innehav, inte minst om handelshinder införs.

Valutor:

Den amerikanska dollarn har tappat i spåren på Trump-segern samtidigt som andra ”trygga” hamnar som euron, den japanska yenen och den schweiziska francen stärkts. Den svenska kronan har däremot försvagats och en euro kostar nu över 10 kronor för första gången sedan 2010.

På längre sikt talar stigande finansiell osäkerhet, stramare amerikansk penningpolitik och att USA är landet som förlorar relativt sett minst på ett globalt handelskrig för att dollarn åter kommer att stärkas.

Råvaror:

Oljepriset har sjunkit till cirka 45 dollar per fat (Brent) och guldpriset har stigit med runt 3 procent under natten. Oljepriset tror vi närmar sig en botten medan det finns potential för guldpriset att stiga ytterligare.

De närmaste veckorna lär vi få bättre insikt i hur Amerikas nya president kan tänkas agera. Det dröjer dock till 20 januari innan han formellt får makten och det är kanske först då vi egentligen kan börja se de långsiktiga effekterna av Donald Trumps presidentskap.