Efter att tysk industriproduktion och orderingång till industrin överraskat rejält på uppsidan när julisiffrorna publicerades nu i veckan fanns vissa förhoppningar om att även motsvarande svenska siffror skulle göra det.

Inte minst mot bakgrund av att juli månads inköpschefsindex för industrin låg på hyggliga 55,1, och därmed med bred marginal låg över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan upp- respektive nedgång.  Dessutom har vi sett en kraftig kronförsvagning under perioden april till juli.

Därmed blev besvikelsen stor när SCB publicerade de svenska siffrorna på fredagsmorgonen. Såväl industriproduktion som orderingång backade med 1,0 procent från juni till juli. Nu kan sommarsiffror alltid vara lite lurigare men även tremånadersperioden maj-juli jämfört med perioden februari-april visade en nedåtgående trend.

Vid en sådan tidsjämförelse backade orderingången med 2,5 procent och industriproduktionen med 1,7 procent. Därmed accentueras också den skillnad mellan kvalitativa indikatorer, som exempelvis inköpschefsindex (som pekat uppåt allt sedan inledningen av 2013) och den kvantitativa statistiken som pekat åt andra hållet (se diagram).

Visst finns det vinnarbranscher, exempelvis industrin för elektronikvaror, massa- och pappersindustrin samt "dt" som kallas övrig transportmedelsindustri, men i övrigt är det mest minus eller små uppgångar. Det är också lite oroväckande att det är exportmarknaden som utvecklats svagast under den senaste tremånadersperioden.

Nu växer frågetecknen rejält när det gäller utvecklingen i industrin i närtid. Ett sådant frågetecken är om det inköpschefsindex för augusti som backade rejält ända ner till 51,0 är en anpassning till den bistra kvantitativa verkligheten eller om vi får räkna med ännu svagare orderingångs- och produktionssiffror när SCB publicerar de kvantitativa augustisiffrorna om någon månad.

Den bild som förmedlas av dagens SCB-siffor och augusti månads inköpschefsindex står också i bjärt kontrast mot den positiva bild av en kommande återhämtning som 100 börsbolag gör i en undersökning i fredagens Dagens Industri.

Vi på Placera hoppas innerligen att den bilden kommer att visa sig stämma, men vår tveksamhet är samtidigt stor.  Det är lite för mycket som för närvarande tycks peka åt andra hållet.

Samtidigt ska konstateras att det brukar dröja innan en kronförsvagning ger positiva utslag i statistiken och att starka tyska siffror ändå väcker visst hopp. Dessutom fortsätter USA och Storbritannien att övertyga.

Nu vänds blickarna mot eftermiddagens amerikanska jobbsiffror för augusti. Väntat är en sysselsättningsökning på 220 000 samtidigt som arbetslösheten backat marginellt till 6,1 procent. Just arbetslöshetssiffran är högintressant eftersom den väger tungt som indikator för hur Federal Reserve väntas agera framöver.

Skulle arbetslösheten exempelvis backa under symboliska 6,0 procent kan det utlösa negativa reaktioner på finansmarknaderna eftersom det betyder att en första räntehöjning börjar närma sig.