Ofta blir man överraskad när färska makrosiffror publiceras och det är ju inte helt ovanligt att statistiken avviker från analytikernas förväntningar - men sällan så till den grad som när Swedbank publicerade mars månads inköpschefsindex för tjänstesektorn.

Indexet sjönk till 47,3 efter att ha varit uppe på anständiga 54,6 i februari. Analytikerna hade i sin tur väntat sig ett index på 54,1.

Att indexet för tjänstesektorn sjunker så kraftigt är givetvis en varningssignal om att tillståndet i svensk ekonomi kan vara på väg att försämras. Det är dock alldeles för tidigt att dra några långtgående slutsatser av dagens siffra och det är också på de meriterna de flesta kommer att bedöma dagens siffra.

En delförklaring till nedgången är att inköpschefsindex för tjänstesektorn är betydligt mindre pålitligt än det betydligt äldre indexet för industrin. Det finns därför vissa förhoppningar om att indexet åter kommer att skjuta i höjden när resultatet från aprilmätningen publiceras.

Att det varit en osedvanligt kall vår och många aktiviteter, som exempelvis vårshoppingen, gått på sparlåga kan också förklara att indexet för tjänstesektorn hamnade på en så låg nivå. Detaljhandeln är en stor del av tjänstesektorn och det väder vi haft och en påsk som inte direkt stimulerat shoppinghumöret har med största sannolikhet tryckt ner humöret rejält bland detaljhandelsföretagen.

Dagens inköpschefsindex för tjänstesektorn har ändå gett tydliga utslag på finansmarknaderna. Den svenska kronan har sjunkit och mot den amerikanska dollarn har kronan gått från 6,50 till 6,56 kronor sedan siffran publicerades. Dessutom har räntorna sjunkit i alla löptider.

Vi tror dock inte att tjänsteindex kommer att ha någon större påverkan på Riksbankens räntebeslut som kommer den 17 april.

Det kommer att krävas flera månader med svaga inköpschefsindex innan de direktionsmedlemmar som hittills motsatt sig kraven på räntesänkningar ändrar uppfattning i frågan, inte minst mot bakgrund av att indexet för industrin faktiskt steg till 52,1 i mars. Det som möjligtvis kan få hökarna i direktionen att bli lite nervösa är att delindexet för sysselsättningen sjönk till 46,2, den lägsta nivån sedan våren 2012 och klart under den 50-nivå, som enligt tumregeln, markerar gränsen mellan upp- respektive nedgång.

Mer nervösa borde de flesta av oss vara av att tjänsteindex för EMU-området kom in på låga 46,4, och tillsammans med ett index för industrin på 46,8, fortsätter att indikera en mycket svag ekonomisk utveckling i Europa i stort.

På sikt har det här betydligt större negativ bäring på konjunkturutvecklingen i Sverige och i värsta fall är dagens tjänsteindex en signal om det här är på väg att trycka ner svensk ekonomi i stort. Vi vill dock se aprilmätningen innan vi är beredda på att dra slutsatsen att Sverige är på väg ner i en ny lågkonjunktur.