Grekisk haircut gäckar Draghi
ECB-chefen Mario Draghi räknar med att Grekland blir kvar i eurosamarbetet och är beredd på att ge landet ytterligare stöd. En grekisk skuldnedskrivning är dock nödvändig på sikt.

16 juli, 2015
ECB-chefen Mario Draghi räknar med att Grekland blir kvar i eurosamarbetet och är beredd på att ge landet ytterligare stöd. En grekisk skuldnedskrivning är dock nödvändig på sikt.

16 juli, 2015
Som de flesta väntat sig levererade inte ECB några nyheter gällande den mer generella penningpolitiken i samband med dagens möte.
Styrräntan behålls på 0,05 procent och banken fortsätter att köpa obligationer för runt 60 miljarder per månad. Det är ett program som ska löpa till september 2016 men kan sträcka sig längre om ECB anser att behov föreligger.
Annars var ECB-chefen Mario Draghi relativt optimistiskt vad gäller den ekonomiska utvecklingen i EMU-området, som visserligen är fortsatt trög men ändå rullar på i den takt som ECB väntat sig. ECB står också redo att göra mer om det skulle bli besvikelser.
Det viktigaste som meddelades vid dagens presskonferens var istället att ECB höjde taket för utlåningen till grekiska banker med ytterligare 900 miljoner euro. Det ska ses som ett första steg för att möta bankernas kapitalbehov. Ytterligare stöd kan bli aktuellt om beslut om stödpaket och grekiska regeringsbeslut går i rätt riktning, enligt Draghi.
ECB:s totala stöd till Grekland uppgår numera till häpnadsveckande 130 miljarder euro och ett av de främsta skälen till stödet som Mario Draghi lyfte fram var att man vill undvika en total flykt av sparare från de grekiska bankerna. De kapitalkontroller som införts i Grekland är dessutom landets eget beslut och därmed också när de kan lyftas.
Han försvarade också stödet med att ECB agerar utifrån att Grekland blir kvar som fullvärdig medlem i eurosamarbetet.
Samtidigt är det intressant att Mario Draghi lyfter fram att det finns en närmast total samstämmighet bland långivare och förhandlare om att det kommer att krävas en grekisk skuldnedskrivning. Frågan är snarare hur den ska gå till och hur det lagmässiga utrymmet ser ut.
Dessutom erkände han att eurosamarbetet fortfarande är ofullbordat och bräckligt, något som inte minst utvecklingen kring grekkrisen visat. Det är en tydlig passning från Draghi att politikerna måste skynda på processen med ökad integration inom EMU.
Frågan om vad som sker om Grekland missar måndagens inbetalning på 3,5 miljarder till ECB valde han däremot att passa på. Han såg hoppfullt på de senaste dagarnas utveckling och räknar kallt med att både ECB och IMF får betalt när bryggfinansieringen till Grekland blir klar.
Dessutom har eurogruppen beslutat att godkänna ett treårigt ESM-stöd till Grekland, givet att landets regering implementerar de åtgärder som långivarna rekommenderat.
ECB-chefen Mario Draghi räknar med att Grekland blir kvar i eurosamarbetet och är beredd på att ge landet ytterligare stöd. En grekisk skuldnedskrivning är dock nödvändig på sikt.

16 juli, 2015
Som de flesta väntat sig levererade inte ECB några nyheter gällande den mer generella penningpolitiken i samband med dagens möte.
Styrräntan behålls på 0,05 procent och banken fortsätter att köpa obligationer för runt 60 miljarder per månad. Det är ett program som ska löpa till september 2016 men kan sträcka sig längre om ECB anser att behov föreligger.
Annars var ECB-chefen Mario Draghi relativt optimistiskt vad gäller den ekonomiska utvecklingen i EMU-området, som visserligen är fortsatt trög men ändå rullar på i den takt som ECB väntat sig. ECB står också redo att göra mer om det skulle bli besvikelser.
Det viktigaste som meddelades vid dagens presskonferens var istället att ECB höjde taket för utlåningen till grekiska banker med ytterligare 900 miljoner euro. Det ska ses som ett första steg för att möta bankernas kapitalbehov. Ytterligare stöd kan bli aktuellt om beslut om stödpaket och grekiska regeringsbeslut går i rätt riktning, enligt Draghi.
ECB:s totala stöd till Grekland uppgår numera till häpnadsveckande 130 miljarder euro och ett av de främsta skälen till stödet som Mario Draghi lyfte fram var att man vill undvika en total flykt av sparare från de grekiska bankerna. De kapitalkontroller som införts i Grekland är dessutom landets eget beslut och därmed också när de kan lyftas.
Han försvarade också stödet med att ECB agerar utifrån att Grekland blir kvar som fullvärdig medlem i eurosamarbetet.
Samtidigt är det intressant att Mario Draghi lyfter fram att det finns en närmast total samstämmighet bland långivare och förhandlare om att det kommer att krävas en grekisk skuldnedskrivning. Frågan är snarare hur den ska gå till och hur det lagmässiga utrymmet ser ut.
Dessutom erkände han att eurosamarbetet fortfarande är ofullbordat och bräckligt, något som inte minst utvecklingen kring grekkrisen visat. Det är en tydlig passning från Draghi att politikerna måste skynda på processen med ökad integration inom EMU.
Frågan om vad som sker om Grekland missar måndagens inbetalning på 3,5 miljarder till ECB valde han däremot att passa på. Han såg hoppfullt på de senaste dagarnas utveckling och räknar kallt med att både ECB och IMF får betalt när bryggfinansieringen till Grekland blir klar.
Dessutom har eurogruppen beslutat att godkänna ett treårigt ESM-stöd till Grekland, givet att landets regering implementerar de åtgärder som långivarna rekommenderat.
Rapporter
Aktieanalys
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Handelsbanken
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−0,02%
(13:26)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 162,27