Antalet sysselsatta i den amerikanska ekonomin steg med 252 000 personer i december, vilket var något högre än analytikernas förväntningar om en uppgång på runt 240 000. Visserligen är det en nedgång från novemberökningen på 353 000 personer, men ändå ytterligare ett styrkebesked från den amerikanska arbetsmarknaden.

Den genomsnittliga månadsökningen av antalet sysselsatta under 2014 landade därmed på imponerande 246 000, att jämföra med månadsgenomsnittet på 194 000 under 2013.

Arbetslösheten sjönk i december till 5,6 procent, vilket även det var snäppet bättre än analytikerna hade väntat sig och också den lägsta arbetslöshetsnivån sedan juni 2008.

Därmed kan det också kanske tyckas att den amerikanska centralbanken kommit ytterligare ett steg närmare en första räntehöjning.  Själva har de tidigare gett uttryck för att det kunde bli dags med räntehöjningar när arbetslösheten sjunkit under 6 procent och senast arbetslösheten låg på den här nivån låg bankens styrränta fortfarande på 2,0 procent.

Men kanske är det egentligen så att dagens arbetsmarknadssiffror talar för att en första räntehöjning snarast förskjutits en bit fram i tiden. I alla fall börjar marknadens fokus på arbetsmarknadssiffrorna att skifta från arbetslöshet och sysselsättning till löneutvecklingen.

Ett skäl till att löneutvecklingen blivit så central är att det är en av få möjliga källor som skulle kunna få inflationen i USA att börja växla upp från de 1,3 procent som den landade på i november och därmed sätta centralbanken under press att agera.

När novembersiffrorna publicerades för en månad sedan tyckte sig många för första gången se tendenser till ökat lönetryck i amerikansk ekonomi. Då steg den genomsnittliga timlönen med 0,4 procent, enligt de preliminära siffrorna.

Nu när decembersiffrorna publicerats tyder det mesta på att det rörde sig om en temporär uppgång i löneökningstakt och i december har timlönerna istället sjunkit med 0,2 procent. Det ger en mycket måttlig årlig löneökningstakt på 1,7 procent. 

Lägg till detta att oljepriset backat rejält samtidigt som den amerikanska dollarn stärkts och alla förstår att inflationstrycket snarast kommer att minska ytterligare framöver.

Det är inte osannolikt att vi snart får se en amerikansk inflation neråt – eller till och med under – nollstrecket vilket ska sättas i relation till centralbankens relativt färska inflationsmål på 2,5 procent. Det är ett mål man i princip aldrig uppnått under de tre år som det existerat.

Visserligen har den amerikanska centralbanken ett bredare mandat att agera på eftersom man även ska ta hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i stort. Utifrån detta skulle bankens företrädare kunna argumentera för att den starka tillväxten och en arbetslöshetsnivå som börjar närma sig någon sorts jämviktsnivå räcker för att motivera en räntehöjning.

Helt klart är ändå att de inom den beslutande centralbanksdirektionen som vill gå mycket försiktigt fram med en eventull åtstramning har ett tungt argument i form av ett närmast obefintligt inflationstryck. Vi på Placera lutar därmed åt att den sommarhöjning vi tidigare såg framför oss inte kommer att bli av utan att det ser ut att dröja ytterligare med en åtstramning.

Marknadsreaktionerna på dagens arbetsmarknadssiffror har initialt varit lite blandade. Dollarn har stärkts något jämfört med innan siffrorna publicerades och börserna har vänt upp, om än marginellt.