Nu när industrin inte riktigt lyckas få tillräckligt med luft under vingarna står det allt mer klart att det är till tjänstesektorn som hoppet står om Sverige ska få hygglig tillväxt i år. Mycket talar för att det kan lyckas.

Inköpschefsindex för tjänstesektorn steg i maj till 58,5 från 57,9 i april och indexet ligger därmed med bred marginal i tillväxtzonen. Det är dessutom elfte månaden i rad som inköpschefsindexet för tjänstesektorn ligger över den 50-nivå som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Delindex för orderingången steg till 61,3 och index över orderstockarna noteras till 60,2 vilket är den högsta nivån sedan inledningen av 2011. Dessutom är det mycket positivt att indexet för sysselsättningen rekylerade uppåt i maj till 54,5 efter att ha sjunkit till 52,9 i april.

Den här positiva utvecklingen för tjänstesektorn kan även spåras i kvantitativa siffror från SCB. I april steg produktionen i tjänstesektorn med 4,5 procent jämfört med samma månad året innan. Det här är en tydlig skillnad mot industrin där hyggliga indikatorer inte gett särskilt stora utslag i den kvantitativa statstiken.  Noterbart är exempelvis att orderingången till industrin minskat med 2,3 procent under perioden februari till april jämfört med föregående tremånadersperiod trots att även inköpschefsindex för industrin legat över 50-nivån.

På tjänstesidan är det dessutom tydligt att det är i många hushållsnära branscher som produktionen ökar snabbast. Produktionen i detaljhandeln stiger med 7,1 procent, i hotell- och restaurangnäringen med 8,3 procent och i hälso- och sjukvård med 9,9 procent - för att nämna några snabbväxare.

Den här diskrepansen mellan industrin och tjänstesektorn är en liten utmaning för Riksbanken.

För att stötta industrin och hålla nere kronkursen krävs sannolikt en räntesänkning på nästa penningpolitiska möte i början av juli. Å andra sidan betyder den snabba expansionen i tjänstesektorn att ekonomin trots allt går hyggligt redan i utgångsläget.

Samtidigt är det högst sannolikt att en del av expansionen i tjänstesektorn, och då främst i de hushållsnära branscherna, drivs på av en ökad skuldsättning bland hushållen. Vi räknar med att utlåningen till hushållen kommer att fortsätta stiga från dagens 5,2 procent i årstakt.

Ändå är huvudspåret att Riksbanken sänker ränta, inte minst som ECB väntas göra det i samband med torsdagens penningpolitiska möte.