Som väntat var det inga större förändringar som presenterades i samband med dagens räntebesked från Riksbanken. Styrräntan ligger därmed kvar på 1,0 procent. Däremot gjordes några mindre förändringar i den framtida räntebanan där sannolikheten för en ytterligare räntesänkning drogs ner ytterligare några snäpp medan en första räntehöjning sköts ännu längre fram i tiden. En första räntehöjning väntas nu ske någon gång senhösten 2014 och reporäntan når två procent först sensommaren 2015.

I likhet med tidigare reserverade sig både Karolina Ekholm och Martin Flodén mot räntebeslutet och förordade en räntesänkning på 0,25 procentenheter.

Med andra ord ser det relativt tryggt ut att, som så många svenskar gör, ligga kvar med rörlig ränta ännu ett tag även om de långa marknadsräntorna sjunkit en del under senare tid. Bankernas listräntor på exempelvis 5-åriga bolån har dock inte följt med i den senaste tidens räntenedgången så den som ändå planerar att binda lånen ska därför räkna med hygglig prutmån i förhandlingarna med banken. 

Riksbanken gör visserligen en nedjustering av årets BNP-tillväxt från den tidigare bedömningen på 1,2 procent till 0,7 procent, men det är mer att se som en tekniskt justering efter att SCB justerat ner  den svenska tillväxten i inledningen av året. Fortfarande är Riksbankens bedömning att den svenska tillväxten gradvis ska ta fart under de kommande kvartalen och ligga på hyggliga 2,6 procent 2015 och höga 3,5 procent 2016.

Det är visserligen en relativt optimistisk prognos men ligger nära vad andra prognosmakare kommit fram till. Givet att de skattesänkningar som regeringen nyligen presenterat finns goda möjligheter att hushållen kan agera som den väntade tillväxtmotorn.

Riskerna mot prognosen ligger främst i att EMU-blocket går svagare än väntat, att budgetbråken i USA hämmar tillväxten eller att vi får förnyad finansiell turbulens.  

Vi får heller inte glömma att inflationen under senare tid kommit in lägre än i Riksbankens prognoser och att arbetslösheten med sina 8,0 procent fortsatt ligger på en ohälsosam nivå. Det krävs därför inte särskilt stora bakslag för att kritiken mot Riksbanken och kraven på räntesänkningar åter börjar växa.

En nyckelfråga i sammanhanget är också när den makrotillsyn, med finansinspektionen som huvudman, som regeringen föreslagit kommer på plats. Riksbanken viker inte från sin syn att bevakningen av hushållens skuldsättning och boprisutveckling ligger inom mandaten för deras penningpolitik, i alla fall så länge förutsättningarna för makrotillsynen inte har klarnat.  

Vår bedömning på Placera är att Riksbankens bedömning av konjunktur- och inflationsutvecklingen ligger något åt det optimistiska hållet. Vi ser till exempel i dagens inköpschefsindex för industri- och tjänstesektorn i EMU-området att återhämtningen går trögare än väntat och att det är med ganska knapp marginal som indexen hankar sig över det 50-streck som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. I industrin steg indexet från från 51,1 i september till 51,3 i oktober och i tjänstesektorn sjönk indexet från 52,2 till 50,09. Bägge indexen hamnade därmed under förväntningarna.

En första räntehöjning kan mycket väl dröja till en bra bit in på 2015, inte minst eftersom räntehöjningar i andra ekonomier lär dröja och att alltför tidiga signaler kring svenska räntehöjningar skulle stärka kronan ytterligare, något som skulle bidra till såväl sämre tillväxt som lägre inflation.