Investerarna bunkrar kontanter i en utsträckning som inte setts till sedan 2001 och allokeringen till aktier är nere på samma nivå som vid finanskrisen 2008. Det är några av de dystra datapunkterna i Bank of Americas senaste förvaltarenkät där det också framgår att de flesta räknar med att en recession är på väg.

Att högre räntor, uppvärmnings- och drivmedelskostnader kommer att kännas i konsumenterna plånböcker i vinter är glasklart och i förlängningen bör det rimligen spilla över även på industribolagens efterfrågan. Men den som letar efter tecken på en tvärnit redan nu i kvartalsrapporterna får ta fram förstoringsglaset för den övergripande bilden är att det än så länge tickar på alldeles utmärkt.

Det kan vi konstatera efter att flera av de svenska verkstadsjättarna rapporterat de senaste dagarna. I tabellen nedan har vi sammanställt hur den organiska orderingången och omsättningen samt rörelsemarginalen har utvecklats i förhållande till samma kvartal i fjol.

Som synes har de flesta bolagen fortsatt att växa i bra takt. I snitt handlar det om en 10-procentig försäljningsökning och då ska understrykas att det är organiskt – när valutahjälpen och förvärv läggs till så blir den rapporterade försäljningsökningen betydligt högre än så.

I normala fall skulle ökad försäljning leda till bättre operativ hävstång och högre marginaler, i synnerhet när valutan ger draghjälp som den gör nu. Men den här våren har bolagen fått slita hårt med att hinna höja priserna för att kompensera sig för stigande kostnader för råmaterial, frakt och logistik.

Det har varit en komplicerad miljö att verka i där nedstängningar i Kina och kriget i Ukraina har påkallat speciallösningar som flygfrakt, nya transportrutter och nya leverantörer. I ljuset av det får man säga att bolagen har lyckats väl med att hålla marginalerna uppe, även om det för sex av sju bolag i vår sammanställning handlar om lägre nivåer än samma kvartal i fjol.

Undantaget som bekräftar regeln är gruvspecialisten Epiroc som lyckas höja sin marginal, justerat för en smäll i den ryska verksamheten. Klart svårast att hålla lönsamheten uppe har kullagertillverkaren SKF haft det, där bland annat stora stålinköp från Ryssland har ställt till det.

I genomsnitt har de sju bolagens rörelsemarginal, justerat för engångsposter, krympt med en procentenhet till knappt 17 procent. En ganska stabil nivå givet omvärldsläget, med brasklappen att den svaga kronan har bidragit med en hel del på vinstraden.

Bortsett från SKF har också alla bolagen lyckats infria eller slå analytikernas förväntningar på rörelseresultaten. Det talar för att vi inte kommer att se några nedjusteringar av årets vinstprognoser att tala om i kölvattnet av rapporterna.

Den stora frågan nu är om det här var det sista, eller möjligen näst sista kvartalet, där bolagen är någorlunda opåverkade av en sämre efterfrågan. Verkstadscheferna låter ganska likartade i sina kommentarer kring andra halvåret där de dels påpekar att de hittills inte ser någon nedgång i sin egen affär, dels bedyrar att de är snabbfotade och redo att ta sig an sämre väder om så blir fallet.

Det har de fog för att säga eftersom många av cheferna har varit med förut när det har gått utför och pandemivåren 2020 blev en utmärkt generalrepetition för hur en volymnedgång ska hanteras. Till skillnad mot finanskrisen 2008 går verkstadsjättarna också in i en eventuell lågkonjunktur med betydligt sundare balansräkningar, vilket vi belyste i en genomgång i våras: Länk till artikeln

Man ska inte ha en övertro på att bolagsledningarna har så mycket bättre kristallkulor än oss utanför när det gäller det breda ekonomiska läget ett par kvartal bort. Vad man däremot ska förvänta sig är att de inte blir tagna på sängen om efterfrågan viker i höst eller i början av 2023, för ingen kan med hedern i behåll säga att de inte såg den här recessionen komma, om den nu blir verklighet.

För en del bolag, som Volvo, Sandvik, SKF och Trelleborg, innebär en period med sämre efterfrågan också en intressant möjlighet att börja klättra i värderingstrappan. Kan de visa att de kommer ur en lågkonjunktur med en högre lägstanivå än under finanskrisen så bör de också ha en fin multipelexpansion att se fram emot när aktiemarknaden börjar tro att det värsta är över för den här gången.