Riksbanken gjorde inga större förändringar i sina prognoser över inflation och därmed lämplig styrränta i samband med torsdagens räntebesked.

Däremot skruvades förväntningarna på årets BNP-tillväxt ner från tidigare angivna 2,2 till 1,7 procent. Nedskrivningen var väntad eftersom det svenska BNP-utfallet för första halvåret blev överraskande svagt.  Banken gör också en något försiktigare bedömning av tillväxten 2015, men räknar ändå med att BNP växer med hyggliga 3,0 procent.

När det gäller inflationsbedömningen kan det konstateras att inflationen under de senaste månaderna legat över den prognos som Riksbanken la fram i samband med det penningpolitiska mötet i början av juli.

Riksbanken väljer att skruva upp sin inflationsprognos i närtid med hänvisning till svagare krona och något högre arbetskostnader. Den underliggande inflationen (KPIF), där räntesatsförändringar räknas av, väntas ändå inte nå två procent förrän i början av 2016.

Den konspiratoriskt lagde kan i sin tur ta uppjusteringen av inflationsprognosen i närtid som en signal om att riksbanksdirektionen ställer sig mycket tveksam till ytterligare räntesänkningar. Det märks också på reporänteprognoserna i sig.

Visserligen anges en mindre sannolikhet att ränta kommer att sänkas ytterligare i år men sedan är ränteprognosen tämligen aggressiv. I alla fall i förhållande till förväntningarna på räntemarknaden.

Riksbanken räknar med en första räntehöjning under hösten 2015, när inflationen ska vara tydligt högre. Sen höjs räntan successivt och ska nå 1,75 procent i slutet av 2016 och i slutet av prognosbanan, sensommaren 2017, ska reporäntan ligga på 2,25 procent.

Historiskt sett är detta givetvis fortfarande lågt, givet att konjunktur- och inflationsutvecklingen blir som Riksbanken tänkt sig, men det är en väldig skillnad mot räntemarknadens bedömning.

Inför mötet prissatte räntemarknaden en 50-procentig sannolikhet för en räntesänkning med 0,10 procent under hösten. Dessutom räknar man med att en första räntehöjning ska dröja en bit in på 2016 och att reporäntan i juli 2017 ska ha nått måttliga 0,85 procent.

Framtiden får givetvis utvisa vem som får rätt men under senare år har tendensen varit tydligt att Riksbanken ständigt hamnat på efterkälken.

Mycket handlar också om hur ECB kommer att agera penningpolitiskt.

I eftermiddag får vi det färska beskedet från ECB och här ligger förväntningarna på att banken ska presentera någon form av besked kring ytterligare stimulanser – om inte i praktisk handling så i alla fall ge tydliga verbala utfästelser om att sådan kan bli aktuella i närtid. Då handlar det främst om att köpa obligationer i stor skala.

Det skulle i sin tur öka trycket på Riksbanken att göra, om inte en räntesänkning, så i alla fall en tydlig nedjustering av ränteprognoserna. Riksbanken kan därmed än en gång ha hamnat lite i bakvattnet.