Japan har minst sagt varit i finansmarknadens blickfång under senare tid. I slutet av oktober överraskade Bank of Japan marknaden med att utöka sina köp av obligationer från tidigare 60-70 000 miljarder yen per år till 80 000 miljarder.

I början av den här veckan publicerades BNP-siffror som bekräftade att japansk ekonomi, trots centralbankens massiva insatser, sjunkit ner i en recession för inte mindre än fjärde gången sedan 2008.

Efter den chockartat svaga BNP-siffran valde premiärministern Shinzo Abe att både upplösa parlamentet för att utlysa nyval som väntas genomföras i mitten av december, samt senarelägga den planerade momshöjningen i oktober 2015 till april 2017.

Att Japan på nytt fallit ner i en recession kan i mångt och mycket förklaras av att de japanska hushållen konsumerat mindre än väntat efter den momshöjning som genomfördes tidigare i år.

Ändå har den japanska börsen imponerat under denna turbulenta period.  Sedan den japanska aktiemarknaden vände upp i mitten av oktober har den stigit med imponerande 18,5 procent (MSCI-index) och klår därmed med bred marginal världens övriga stora börser. Som en jämförelse har den svenska börsen under samma period stigit med mycket hedersamma 9,6 procent.

Som alltid är den japanska börsen väldigt känslig för valutautvecklingen och en del av börsuppgången kan givetvis relateras till att yenen försvagats kraftigt sedan mitten av oktober. Men även räknat i svenska kronor ligger börsuppgången på hela 10,5 procent. Så det är inte hela sanningen att det bara är valutaförändringar som driver den japanska börsutvecklingen.

Samtidigt är optimismen stor bland institutionella investerare kring den japanska aktiemarknadens framtida utveckling. Enligt en enkät bland dessa som storbanken Bank of America/Merill Lynch genomfört, så pekas Japan ut som en av de mer intressanta aktiemarknaderna framöver.

Det kan finnas fog för den optimismen även om risken för bakslag, efter den senaste tidens kraftiga börsuppgång, har ökat. 

En viktig faktor för börsutvecklingen blir det nyval till parlamentet som väntas hållas kring den 14 december. Valet kan ses som en värdemätare på det stöd som finns i befolkningen för den ekonomiska politik som premiärminister Shinzo Abe har styrt in landet på och som kommit att kallas ”Abenomics”.

Skulle Abe få förnyat stöd betyder det en fortsättning på stimulanspolitiken med ett troligt finanspolitiskt stimulanspaket strax efter valet och möjligen kan han också finna stöd för att genomföra en del nödvändiga strukturella reformer – det som skulle vara det tredje steget i Abenomics.

Dessutom väntas den japanska centralbanken lansera ytterligare penningpolitisk stimulans nu när landet sjunkit ner i en recession. Det betyder färska pengar till finansmarknaden men också att yenen högst sannolikt fortsätter att sjunka.

Svagare yen ger i sin tur exportföretagen extra draghjälp och man väntas vinna lite marknadsandelar främst från sina asiatiska konkurrenter. Exporten från Japan steg dessutom med överraskande starka 9,6 procent i årstakt i oktober. Väl över analytikernas förväntningar om en ökning med 4,5 procent.

För en svensk placerare, som inte valutasäkrar, kommer visserligen en del av en möjlig börsuppgång att begränsas av att yenen förmodligen tappar i ett scenario med ytterligare penningpolitisk stimulans och fortsatta underskott i både statsbudget och handelsbalans.

Den viktiga valutarörelsen för den japanska börsen är dock yenens relation till den amerikanska dollarn och eftersom dollarn väntas fortsätta stiga även mot den svenska kronan blir effekten mindre påtaglig för en svensk placerare.

Brasklappen får bli att det alltid är osäkert att kasta sig in på en marknad som gått så starkt som den japanska så kanske bör man avvakta en eventuell korrigering. Men det finns trots allt en del som talar för att den japanska börsen kan gå starkare än många andra börser under den närmsta framtiden.