Käftsmäll för Riksbanken

Den svenska inflationsutvecklingen pekar återigen nedåt. Ett stort dilemma för Riksbanken som får svårt att behålla trovärdigheten i sina förutsägelser kring effekten av den nuvarande politiken.

placera-box.jpg

11 oktober, 2016

Dagens inflationssiffror för september var något av en käftsmäll för Riksbanken. Inflationstakten i Sverige sjönk till 0,9 procent i september. Klart under Riksbankens prognos om en inflationstakt på 1,4 procent.

Än mer bittert ur Riksbankens synvinkel var att den underliggande inflationstakten (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, sjönk till 1,2 procent. Hela fyra tiondelar under Riksbankens förutsägelser.

En prognosmiss som egentligen är ganska anmärkningsvärd sett till att bankens senaste prognos härrör från 7 september.

Räknar vi dessutom av volatila energipriser från KPIF kommer vi till något som närmast kan liknas vid det ”egentliga” inflationstrycket i svensk ekonomi, Då landar inflationstakten på knappt 1,0 procent.

Det är andra månaden i rad som inflationssiffrorna hamnar en bra bit under Riksbankens prognoser. Dessutom börjar det nu se ut som att den uppåtgående trenden i inflationen, som Riksbanken förnöjsamt brukar peka på, är på väg att brytas.

Att KPIF mot slutet av det här året skulle nå Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent förefaller också högst osannolikt.

I sammanhanget kan det också vara värt att påminnas om att den svenska kronan varit förhållandevis svag under perioden. Något som varit ett av Riksbankens mål med den extrema penningpolitik som man har fört.

Om mycket gått Riskbankens väg under större delen av det här året så hopar sig nu nygamla problem. Inflationen är påfallande låg och trenden ser dessutom ut att vara på väg nedåt istället för uppåt.

Riksbankens ekonomer har dessutom återfallit i de gamla synderna att översskatta även den kortsiktiga inflationsutvecklingen.

För riksbanksledningen återstår problemet med att man återigen måste ändra i sin kommunikation för att inte förlora i trovärdighet.

Man kan inte längre peka på att det i alla fall går i rätt riktning och att inflationsmålet är på väg att uppfyllas.  Dessutom behöver inflationsprognoserna, även på lite länge sikt, troligen justeras ner.

Skulle inte penningpolitiken redan vara så extrem och kronan förhållande vis svag vore det närmast säkert att banken skulle presentera nya penningpolitiska åtgärder redan under det här året.

Vår gissning i nuläget är ändå att ledningen kommer att peka på att det bara rör sig om några månaders observationer och att den långsiktiga inflationstrenden ändå pekar uppåt.

Men ge oss några ytterligare månader med låga inflationssiffror och ett ECB som i sin tur lanserar nya stimulanser och bilden kan vara annorlunda.

Men att driva penningpolitiken i än mer extrem riktning är knappast önskvärt. 

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån