Efter en ordentlig förstärkning under tidig höst var kronan uppe på nivåer som sannolikt gjorde även Riksbanken lite nervösa mot slutet av oktober. Då kostade en dollar runt 8,50 kronor medan en euro hade halkat ner en bit under 10 kronor. Det var många som kliade sig i huvudet under den kronförstärkningsfasen men den kunde delvis förklaras av starka svenska ekonomiska fundamenta, goda statsfinanser och en kraftig rekyl uppåt på börsen.

Men sedan dess har det mest gått utför med kronan som tappade rejält med fart under november och där en ny nedåtresa tog fart under inledningen av 2022. Att kronan tar styrk när börsen faller och riskaptiten på finansmarknaden svalnar är ett mönster som vi vant oss vid men kronnedgången blev ändå överraskande stor under januari.

Nu har kronan visserligen återhämtat en del av fallet under den allra senaste veckan men ligger trots detta klart under de nivåer som noterades under stora delar av förra året. Det handelsvägda KIX-indexet ligger nu på strax över 118 efter att ha noterats kring 112 i inledningen av november.

Att kronan gick så svagt i inledningen av 2022 förklaras visserligen till viss del av minskad riskaptit på finansmarknaden men den stora, underliggande drivkraften har trots allt varit att flera centralbanker i vår omvärld så tydligt skiftat om sin penningpolitik och numera går mot åtstramningar. Det här förklarar den kraftiga kronförsvagning som skett mot bland annat den amerikanska dollarn, det brittiska pundet och den norska kronan.

Att kronan samtidigt även tappat mot euron, som också gick mycket svagt under inledningen av 2022, är kanske lite mer överraskande men kan förklaras av kronan, som en förhållandevis lien valuta, även påverkats negativt av de stigande geopolitiska riskerna under inledningen av 2022. Något som ytterligare spätt på kronförsvagningen när placerare söker sig bort från små, och lite mer osäkra, valutor. Dessutom har Riksbanken, i alla fall hittills, bedömts vara en av de centralbanker som ligger allra längst från att påbörja en åtstramning och där penningpolitiken i hög grad påverkas av hur ECB väljer att agera.

Följden har i alla fall sammantaget blivit att den svenska kronan, av de allra flesta bedömare, i nuläget bedöms vara kraftigt undervärderad. Inget nytt under solen där egentligen eftersom det snarare är regel än undantag att den svenska kronan ligger en bit under den värdering som olika modeller/bedömare anser vara rimlig i förhållande till realekonomiska förutsättningar som exempelvis statsfinanser eller handelsbalans.

Av ungefär samma orsaker anses den amerikanska dollarn i sin tur vara övervärderad.

Hur kronan, och andra valutor, kommer att utvecklas på kort sikt beror i hög grad på hur centralbankerna kommer att agera. Vi lägger här svåröverblickbara geopolitiska risker åt sidan.

Extra tydligt blev detta efter förra veckans tuffare, och också lite otydliga, penningpolitiska besked från ECB. Eftersom marknadens tolkning var att även ECB nu närmar sig en åtstramning så steg euron kraftigt och återhämtade i princip hela den tidigare nedgången under 2022.

Visserligen väntas den amerikanska centralbanken gå betydligt hårdare fram än ECB men här har räntemarknaden redan prisat in lite drygt 5 räntehöjningar under 2022. Så med potentiella räntehöjningar från ECB redan i år så krymper trots allt räntegapet mellan EMU-området och USA. Så eventuellt nya signaler från centralbankernas sida kommer sannolikt att styra mycket av valutarörelserna i närtid.

Mot den bakgrunden blir det förstås avgörande för den fortsatta kronresan vilket penningpolitiskt besked som Riksbanken levererar nu på torsdag. I analytikerkåren spekuleras det allt mer kring att även Riksbanken kan komma att höja räntebana, eventuellt tidigarelägga en räntehöjning och strama åt obligationsköpen. Även om det nog blir svårt för Riksbanken att avvika alltför mycket från den förra prognosen att en första räntehöjning är aktuell för mot slutet av 2024. Men även en liten skiftning åt det tuffare hållet i kommunikationen kan ge positiva effekter på kronan.

Däremot är det få, om ens någon, bedömare som tror på något dramatiskt lyft för den svenska kronan. I alla fall inte i närtid. Vilket även syns i SEB:s färska prognoser. Riksbanken kommer ändå att släpa efter de flesta andra centralbanker och dessutom är det fortsatt oroligt på de finansiella marknaderna i stort. Det är främst mot den amerikanska dollarn som det eventuellt finns en lite större potential för en kronförstärkning.

Men om torsdagens amerikanska inflationssiffra för januari kommer in högre än väntat kan det spä på den finansiella oron ytterligare och pressa kronan ytterligare. Väntat är en amerikanska KPI-inflation på 7,3 procent och en kärninflation på 5,9 procent.