I den förra prognosen

som kom i augusti såg KI en BNP-tillväxt på 3,8 procent i år och 3,1 procent 2009. För 2007 förutspåddes BNP ligga på 3,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in, främst på grund av vikande exporttillväxt.

En fortsatt relativt stark

men avtagande global tillväxt, en god inkomstutveckling för hushållen samt en expansiv finanspolitik bidrar till att BNP stiger med i genomsnitt 2,9 procent per år 2008 och 2009. Svag exportorderingång och försiktiga hushåll bidrar till att dämpa tillväxten under inledningen av 2008.

Därefter växer exporten

något snabbare. Stigande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster utvecklas starkt 2008-2009, trots att inflationen blir hög 2008. När osäkerheten på de finansiella marknaderna minskar bedöms hushållen åter öka konsumtionen snabbare. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in.

Löneökningstakten växlar upp

, livsmedels- och energipriserna stiger snabbt och inflationen överstiger målet 2008. Riksbanken höjer räntan till 4,50 procent under hösten 2008 och låter därefter reporäntan ligga kvar på denna nivå. KI skriver att lönerna ökar snabbare på grund av ett något stramt arbetsmarknadsläge och högre löneavtal.

Det stigande kostnadstrycket

bidrar, tillsammans med högre livsmedels- och energipriser, till att inflationen ökar snabbt och överstiger målet 2008. KPI-inflationen blir i år 3,7 procent och KPIX-inflationen (främst exklusive räntor och skatteeffekter) blir 2,7 procent.

Riksbanken fortsätter därför

att höja reporäntan i ytterligare två steg under 2008, till 4,25 procent under det andra kvartalet och till 4,50 procent under det fjärde kvartalet, varefter reporäntan ligger kvar på denna nivå under prognosperioden. Åtstramningen av penningpolitiken bidrar tillsammans med lägre prisökningar på energi och livsmedel till att inflationen faller tillbaka 2009.

Konjunkturavmattningen medför

ingen påtaglig försvagning av de offentliga finanserna, enligt KI. Inhemsk efterfrågan, och därmed viktiga skattebaser, utvecklas relativt starkt samtidigt som de offentliga utgifterna minskar som andel av BNP. De offentliga finanserna uppvisar överskott som är betydligt större än överskottsmålet under prognosperioden. Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett utrymme för expansiv finanspolitik 2009 på cirka 20 miljarder kronor utöver det som följer av redan föreslagna och aviserade åtgärder.

KI noterar att tillväxten

i OECD-området har försvagats påtagligt till följd av turbulensen på de finansiella marknaderna och de höga energi- och livsmedelspriserna.

"Det är svårt att

med större säkerhet bedöma djupet och varaktigheten i konjunkturnedgången inom OECD-området men Konjunkturinstitutet bedömer att den mest sannolika utvecklingen är att konjunkturavmattningen blir måttlig och relativt kortvarig och att den amerikanska ekonomin mjuklandar utan att hamna i en recession", skriver KI.

/Direkt