Turbulensen kring den svenska regeringsbildningen fortsätter men finansmarknaderna tar det med hygglig ro. Den svenska börsen steg med en dryg procent i veckan som gick samtidigt som den svenska kronan tog tillbaka lite av det fall som valresultatet föranledde.

Däremot syns lite kvardröjande oro på räntemarknaden där de långa svenska räntorna fortätter att öka ränteskillnaden mot Tyskland. Den svenska tioårsräntan ligger dock på låga 1,57 procent medan den tyska sjunkit till 0,99 procent.

I förra veckan fick vi ett nytt räntebesked från den amerikanska centralbanken. Det var inga större överraskningar utan räntan ligger kvar på 0,25 procent och ska enligt centralbankens företrädare ligga där under en längre tid. Ändå var beskeden i övrigt något åt det hökaktiga hållet och oron för en tidigarelagd räntehöjning kan därför lätt blossa upp igen.

Viktig amerikansk makrostatistik i veckan är bland annat preliminära inköpschefsindex för september, bostadsförsäljning och uppdaterade BNP-siffror för andra kvartalet. 

Veckan har annars inletts med stigande oro kring den kinesiska ekonomin. Det har under senare tid kommit svaghetstecken från Kina men många har samtidigt räknat med att det i sin tur ska innebära en ny stimulansrunda från den politiska ledningen. Den kinesiska finansministern har indikerat att så kanske inte blir fallet och flertalet asiatiska börser har därmed börjat veckan svagt.

Tisdagens preliminära inköpschefsindex för Kina blir därmed högintressant och lär sätta prägel på både börshumör och utvecklingen på råvarumarknaden som överlag utvecklats svagt de senaste månaderna.

Även i EMU-området är det svaghetstecknen som dominerar och inköpschefsindex för regionen som helhet samt det tyska IFO-indexet kommer därför att studeras med lupp.

Efter en betydligt svagare efterfrågan än väntat på de nya villkorade lånen (TLTRO) stiger dessutom spekulationerna kring att ECB måste agera med ytterligare åtgärder för att få upp inflationen och få fart på tillväxten.

För svenskt vidkommande ser vi fram mot onsdagens barometrar från Konjunkturinstitutet samt torsdagens siffror över hushållsutlåningen. En ny regering kan visa sig få en tung start med vikande konjunktursiffror samtidigt som hushållsutlåningen tar fart och kraven på åtgärder för att motverka en bubbla blir allt mer högljudda.

Måndag

ECB-chefen Mario Draghis tal blir intressant, inte minst efter att bankernas efterfrågan på villkorade lån var betydligt lägre än vad ECB hade hoppats på. Möjligen kan han andas något kring kvantitativa lättnader.

Håll också koll på hushållsförtroendet i EMU-området som kan ha backat mer än väntat.

Tisdag

En strid ström av preliminära inköpschefsindex för september. Efter flera svaga makrosignaler från Kina är det kinesiska inköpschefsindexet det mest intressanta. Backar det ytterligare så kan prisfallet på råvaror fortsätta och många börser får det svårt.

Det andra frågetecknet är EMU-området som också haft svårt att övertyga under senare tid. USA väntas däremot fortsätta att övertyga.

Onsdag

Nu vänder vi blickarna mot Sverige när Konjunkturinstitutet släpper resultaten av sina senaste enkätundersökningar av läget bland hushåll och företag. Barometerindikatorns väntas ha backat något men fortfarande hålla sig över det historiska genomsnittet. Förhoppningsvis får vi dock se en revansch för hushållshumöret som överraskande backade kraftigt i den förra mätningen.

Håll också koll på det tyska IFO-indexet som är en betydligt bredare mätning av humöret i tyskt näringsliv än inköpschefsindexet. Detta index har backat fyra månader i rad.

Torsdag

Den svenska hushållsutlåningen kan ha ökat snabbare än analytikerna väntar sig efter kraftiga prisuppgångar på bostadsmarknaden. Det sätter i så fall press på en kommande regering att agera mot stigande hushållsskulder.

Om penningmängdstillväxten i EMU-området fortsätter att utvecklas svagt ökar det sannolikheten för kvantitativa stimulanser.

Fredag

Tyskt och franskt konsumentförtroende finns på fredagens makroagenda, liksom en uppdatering av den amerikanska BNP-utvecklingen för årets andra kvartal. BNP-siffran väntas bli uppjusterad ännu en bit och detta skulle sannolikt bidra till ökade spekulationer kring en tidigarelagd räntehöjning.