Det fortsätter att vara rätt stökigt på finansmarknaden men trenden var i alla fall uppåt under förra veckan. Den svenska börsen steg med 1,1 procent och Stoxx600 med 1,6 procent. Även i USA var det lite sidledes under veckan men S&P500 tog en rejäl smäll under den sena fredagshandeln och veckan summerade till -1,8 procent.

När det gäller den amerikanska börsen var det faktiskt lite imponerande hur man lyckades parera de höga inflationssiffror men när även krigshotet blev mer överhängande så tappade investerarna modet.

Det lär även under den här veckan vara stor fokus på Ukraina-krisen och hoppet ställs nu till att den tyska förbundskanslern Scholz ska få Putin att backa. Och hoppet är väl det sista som överger oss.

Oljepriset har fortsatt upp sedan krigsretoriken nått nya höjder. Priset på ett fat Brentolja har nu stigit till över 95 dollar per fat. Dåliga nyheter för både centralbanker och hushåll i normala fall och extra betungande just nu.

Kopparpriset var över 10 000 dollar per ton under förra veckan men har fallit tillbaka under helgen.

Den amerikanska tioårsräntan var under förra veckan tidvis över 2 procent men har nu sjunkit till ungefär 1,95 procent. I normala fall skulle räntenedgången kanske vara välkommen men nu är den mer ett tecken på att oron sprider sig. Både vad avser krigsrisken och konjunkturen.

I veckan som kommer är det förstås krigsretoriken som kommer att dominera nyhetsflödet. USA varnar för att en rysk invasion av Ukraina kan ske redan under det närmaste dagarna och det vore förstås förödande för börsen. Däremot lär förstås goda nyheter ge ett börslyft. I alla fall tills marknaden åter börjar oroa sig för inflationshotet och kommande penningpolitiska åtstramningar.

Nya signaler kring penningpolitiken får vi när ECB-chefen Christine Lagarde håller tal (måndag) och när det penningpolitiska protokollet från Federal Reserves senaste penningpolitiska möte publiceras (onsdag). Framför allt det senare lär röra stort intresse då marknadsaktörerna försöker utröna i vilken takt räntehöjningarna ska levereras och om det kan bli en räntehöjning med 0,50 procentenheter redan i mars.

Vi får också inflationssiffror från Storbritannien och det är trots allt Bank of England som leder åtstramningståget och visar vägen för övriga centralbanker.

Turkiets centralbank, som levererar nytt räntebesked på torsdag, lever i sin tur i ett eget centralbanksuniversum med en inflation på nära 50 procent och en president som ändå pressar på för räntesänkningar.

När det gäller inflationen så får vi också nya besked vad avser Sverige. Inflationsförväntningar som publiceras på onsdag och så själva inflationen på fredag. Just inflationsförväntningarna är extra intressanta eftersom Riksbanken lägger så stor vikt vid dessa när de spelar ner inflationshotet. Dessutom är det tänkt att de breda inflationsmåtten ska börja vika ner i januarimätningen.   

Måndag

SEB:s boprisindikator landade på 45 i februarimätningen. Visserligen en nedgång men fortfarande tror en majoritet av hushållen på fortsatt stigande bostadspriser. ECD-chefen Lagarde får chansen att ge ytterligare (lugnande?) information kring ECB:s planer när hon håller tal och medverkar i en debatt.

Tisdag

ZEW-index väntas visserligen ha stigit i Tyskland men det är nog inget som marknaden tar fasta på givet det fortsatta krigshotet och kraftigt stigande oljepriser. Positiva Omikron-nyheter och lättade restriktioner, som vi tror driver mycket av uppgången, har hamnat i bakvattnet. Uppgången i amerikanska producentpriser väntas ha dämpats något januari och ger förhoppningsvis en liten strimma inflationshopp.

Onsdag

Inflationssiffror från Kina och Storbritannien lär visa på skilda världar vad avser pristrycket i konsumentledet. Amerikanska detaljhandelssiffror högintressanta efter en dipp i december och mycket hög inflation i januari. Störts fokus förstås ändå på det penningpolitiska protokoll som publiceras under kvällen. En marshöjning lär bekräftas men hur går egentligen de breda diskussionerna kring räntepolitiken?  Signalerna från olika Fed-ledamöter har spretat under senare tid.

Torsdag

Riksbanken har lagt stor vikt vid att inflationsförväntningarna ör väl förankrade kring inflationsmålet på 2 procent. Därför extra intressant att se om inflationsförväntningarna är på väg uppåt och i så fall sätter ytterligare press på Riksbanken. Håll också koll på det tal som chefen för Norges bank håller och som lär ge en hel del vägledning kring bankens penningpolitiska strategi. Turkiets centralbank lämnar och med en inflation som närmar sig 50 procent så borde förstås ränteriktningen var given men så lätt är det inte med president Erdogan som överrock.

Fredag

Svenska inflationssiffror för januari. Om analytikerna och Riksbanken har rätt borde vi se en viss nedgång i inflationen. Däremot stiger inflationen exklusive energipriser, vilket är ett litet varningstecken att även övrigt inflationstryck är på väg uppåt. Ännu ingen fara på taket dock. Håll också koll på brittiska detaljhandelssiffror och hushållshumöret i EMU-området. I USA sjönk hushållshumöret (Michiganindex) till nästan lika låga nivåer som vid inledningen av pandemin i februarimätningen.