Kina passerade Storbritannien som världens fjärde största nation år 2005. Förra året stod Kina för nästan 30 procent av den globala tillväxten. Men nu ser det ut att gå utför för världens fabrik. Förra veckan drog Världsbanken ned prognosen för den kinesiska tillväxten under nästa år till 7,5 procent från 9,2 procent. Infrias den prognosen är det den lägsta tillväxten på 20 år.

Det är framför allt exportmarknaden som viker, i kölvattnet av lågkonjunkturen. Under november sjönk Kinas exportorder till den lägsta nivån sedan finanskrisen startade för över ett år sedan. Efterfrågan på leksaker, textilier och elektronik minskar i takt med den globala lågkonjunkturen och recessionen i USA, Europa och Japan.

Förutom exporten är fastighetssektorn viktigast i den Kinesiska ekonomin. Tillsammans utgör de cirka hälften av tillväxten och nu hotas även fastighetssektorn som sysselsätter drygt 75 miljoner personer. Under oktober föll nybyggnationerna av hem, kontor och fabriker med nästan 17 procent.

Huspriserna i Shanghai, Shenzhen och Guangzhou går ned. I Shanghai föll huspriserna med nästan 20 procent under årets tredje kvartal. Även lägenhetspriserna faller i Shenzhen och Guangzhou, två av de snabbast växande städerna i Guangdongprovinsen som producerar 30 procent av Kinas export.

Enligt den australiensiska banken, Macquarie Securities, kommer byggsektorn att minska med 30 procent nästa år, efter att ha vuxit med 9 procent under årets nio första månader.

Den lägre aktiviteten i Kina sätter också sina spår utanför landets gränser. Kina är världens största köpare av metaller och världens näst största konsument av olja. Den Schweiziska banken Credit Suisse uppskattar att australiensiska gruvbolag senarelägger investeringar uppemot 50 miljarder dollar på grund av den lägre efterfrågan. I år har metallpriserna fallit mellan 30 och 50 procent i Kina och på metallbörsen i London.

Citigroup uppskattar att tillväxten i övriga Asien faller med 0,5 procentenheter för varje procentenhet den Kinesiska tillväxten faller. De länderna som är mest beroende av Kina är Taiwan som skeppade 36 procent av sin export till Kina, Sydkorea 25 procent och Japan med 19 procent. I oktober minskade Taiwans export till Kina med 23 procent.

Jim Walker, chefekonom på Asianomics, är en riktig pessimist. Han tror att den kinesiska ekonomin kommer att växa mellan 0 och 4 procent nästa år. Det är en stor skillnad mot hur det har sett ut de senaste 30 åren. Då har den genomsnittliga tillväxten legat på 9,9 procent per år. Sedan 1978, då Deng Xiaoping inledde övergången till marknadsekonomi, har Kinas BNP vuxit 69 gånger. Blir tillväxten så låg som Världsbanken tror, 7,5 procent 2009, är det den lägsta siffran på 20 år.

Nu står enstor del av hoppet till den Kinesiska regeringen som försöker hjälpa den haltande ekonomin. Den 21 november annonserades ett stimulanspaket på nästan 600 miljarder amerikanska dollar. Förra veckans räntesänkning var den kraftigaste på 11 år. Sedan i september har räntan sänkts med nästan 1,9 procentenheter. Samtidigt har regeringen minskat bankernas kapitalkrav. Allt för att stimulera ekonomin. Inflationen är inte lägre samma problems som tidigare. I februari uppgick den till nästan 9 procent men har fallit tillbaka, och i oktober var den bara 4 procent.

Fler stimulanser är att vänta, och Kina har råd. Enligt Merrill Lynch uppgår landets skuld bara till knappt 16 procent av BNP. Motsvarande siffra för Indien är 75 procent. Dessutom har Kina ett budgetöverskott och världens största valutareserv, vilken uppgår till nästan 2 000 miljarder amerikanska dollar.